...att jag har världens bästa jobb!
Visst är det saker som är lite tuffa ibland också som t ex att vara ensam i min roll. Ensam om alla beslut och arbetsuppgifter. Ensam på raster och ensam i entusiasmen att göra något för alla anhöriga som vårdar eller stödjer en sjuk närstående.
Men samtidigt finns det stora fördelar med denna ensamhet. Jag kan bara gå till mig själv och förhandla om vilken arbetsuppgift jag ska ta tag i. Behöver liksom inte fundera på om nån annan skulle passa bättre för uppgiften. Självklart är det jag. "Experten" på de anhörigas situation. Och idag har jag haft en av mina härliga anhörigstödsgrupper. Det hela slutade som det många gånger gör med ett stort kramkalas. Och tänk så många kramar jag då får och ger. På betald arbetstid. Härligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar