Mycket runt omkring mig

Jag är nog ändå lite mindre stressad. Eller har lite mindre stress-symtom i alla fall. Samtidigt är det mycket runt omkring mig. Människor som står mig nära har det jobbigt på olika sätt. Och jag försöker räcka till både för dem och mig själv. Har trots allt njutit av en ledig oinbokad helg. Gillar att vistas i mitt hem i dagsljus.

Jag en Ullaredsuppskattare?

Njae! Inte min grej riktigt. Det vet nog alla som känner mig väl. Men under några år nu så har jag trots allt stannat till där nån timme en eftermiddag i maj. Och då har jag tyckt det varit helt ok. Lagom med folk. Mycket billiga användbara saker jag sprungit på och känt som fynd och lagt ned i min vagn.

Så vad gör jag? Jo bestämmer mig för att åka dit i november. Utmanar ödet. Tar en semsterdag. Tar dottern med mig och gör en utflykt till detta shoppingparadis måndagen den 19/11. Hua. Visst köpte jag en hel del. Och de två första timmarna gick an. Men när vi kom in andra gången efter klockan 10. Panikångesten låg som ett lurande bälte runt bröstkorgen. Vi fixade det! Jag till och med kunde skratta åt eländet och bråken som nästan uppstod i trängseln. Men vi överlevde och väl hemma med en titt på "fynden" så kommer jag säkert göra om det. Fast inte så här års.

Kämpar med mina mål

Äntligen har jag ju fått igång min RunKeeper. Hade svårt med alla såna appar på mobilen. Fick inte igång GPS-funktionen. Men för nån månad sen fick jag äntligen igång den. Och det hjälper mig att motivera mig till att gå ut och röra på mig. Idag t ex har jag inte haft tid att gå ut på dagen men tog en kortare 3,5 km runda i hällande kvällsregn. Har satt upp några mål och jag undrar om jag kommer klara dem. De är ganska tuffa och en förkylning lurar i kroppen (maken har varit dundersjuk en vecka nu). Men så här långt har jag kommit just nu:

• Började med promenaderna den 21 oktober och har nu nått halvvägs i min målsättning när jag idag har promenerat 175 km. Målet är att gå 350 km fram till nyår.

• Började efter 3 månaders uppehåll att jogga igen den 12 november. Ännu har jag bara nått 19% av min målsättning då jag joggat 9 km. Målet är att jag ska springa 45 km fram till nyår.

Innehållsrik vecka med stressvarning

Haft en riktigt späckad vecka. Full med många, mest positiva inslag. Flera trevliga sociala träffar hemma hos oss. En ganska spontan i tisdags kväll. Berntas gamla barndomsvän som vi inte träffat ordentligt på 10 år var här. Vi umgicks och tog genom underbara samtal ifatt lite av det som hänt i våra liv sen dess. I går kväll hade vi också ett par vänner här och det var också jättetrevligt. Vi började med en långpromenad. Fortsatte med bad, mat, vin och....

Jag har mycket på jobbet just nu. Börjar känna att jag inte har koll. Hinner inte med att sortera upp saker som jag borde. Glömmer, inget allvarligt ännu men ändå. Blandar ihop saker. Ligger efter med en del saker. Ger inte en helt bra känsla förstås men jag hoppas komma ikapp snart.

Har fått lite varningssignaler från kroppen. Så som det kan bli när jag går på högvarv och har svårt att sålla. Jag klarar helt enkelt inte ett för snabbt tempo om jag inte hittar andningshål där jag återhämtar mig. Men ibland är det svårt även för en person som är bra på att coacha andra att coacha sig själv. Ibland är det svårt att välja bort och be om hjälp.

Idag har jag i alla fall haft en bra dag med lussekatts- och pepparkaksbak. Fixat och ätit söndagsmiddag med familjen. Sett en rolig film. Sjungit lite inför ett kommande uppdrag. En riktigt bra vecka men väldigt svajig i måendet. Från toppen till botten på ganska kort tid ibland och med konstiga stress-symtom. Jag måste helt enkelt ta bättre hand om mig själv.

Det är ju så skönt

Den här veckan har jag sprungit en liten kvällsrunda på asfalt. Sprang drygt 4 km i alla fall. Det var typ 3 månader sen sist. Så jag visste ju inte hur det skulle gå eller kännas. Men det var skönt såsom bara en joggingrunda kan vara. Lite hårt underlag så jag blev lite stel i benen men kämpade på ganska bra. Hade en snitt-tid på 6 min/km och det är helt ok när jag inte är så vältränad och lite småfläskig. Måste försöka ha som mål att få till en joggingrunda i veckan!

Tillfreds med veckan

En vecka som gått fort. Trots den lite tråkiga grå känslan av november. Så snart är det advent. Härliga tider väntar. I tisdags hoppade jag på ett lite snabbt erbjudande att vara med på en pysselkväll. Vi gjorde adventskransar. Fick hjälp med rosetten men annars har jag gjort nedanstående skapelse nästan alldeles själv. Tycker snart jag kan hänga upp den. 

I torsdags var det körövning och nu är det julsånger som vi övar för fullt så nu börjar decemberkänslan infinna sig. Snaskar pepparkakor sen några veckor tillbaka. Mums! Har också köpt årets Blossa glögg. Ingefära är smaken i år och en smak som jag tyckte var riktigt god när jag provade första flaskan i lördags.

I övrigt då. Jo en tre-rätters med svärföräldrarna hos oss på lördagskvällen. Trevligt och gott. Vad ska man ge till sina pappor när det är fars-dag. I år fick det bli en upplevelse i form av middag med lite extra fin guldkant och smak. Mina föräldrar förra helgen och Berntas denna. Jättetrevligt att få rå om dem lite.

Det har varit mycket i veckan på jobbet. Jag har fått tillbaka lite energi samtidigt som jag ibland blir så hiskeligt trött. Så det gäller att passa på att smida när energin återkommer.

Motion i form av lite promenader har det blivit under veckan. Inte varje dag för det har jag inte haft tid med. Och idag. (Jag lovar om inget absolut speciellt inträffar.) Idag har jag spelat min sista golfrunda för i år. Den gick toppenbra. En sänkningsrunda. Man vill ju sluta när man är på topp så nu är det alltså dags.

Spontanitet, socialt umgänge och slutspelat

I fredags bjöd vi in några vänner på en liten vinkväll. "Festen" bestämdes väldigt snabbt men jag gillar att vara spontan. I dagens inbokade samhälle är det dock svårt. Men det blev jättebra! Alla fick bidra med lite tilltugg. Så vi smaskade i oss många goda saker kan jag lova. Det blev också lite sång, bad och snack. Mycket trevligt.

Igår hade vi mina föräldrar här på bad och tre-rätters. Jag är så glad över att ha min fina mor och far i livet än. Och relativt pigga och vitala för sin ålder (de närmar sig 80 år). Också en lyckad social kväll.

Igår var jag och maken ute och spelade golf. För sista gången (trodde jag). Spelade inte så där värst. Inte helt under isen men långt ifrån på topp. Maken spelade dock som en gud. Idag var jag inställd på långpromenad. Men maken ville ut på banan igen. Jag visste att det fanns en risk för att det inte skulle bli bra då jag var inställd på att jag inte skulle ut där mer på ett bra tag. Tog risken och följde med. Det skulle jag inte ha gjort. Spelade uruselt. Blev totaldeppig. Kände det som 4 timmar åt skogen och inget jag blev upplyft av. Ingen hade tvingat dit mig. Men jag var inte svårövertalad. Deppigheten har tyvärr suttit i hela dagen sen. Jag känner inte för golf mer nu. Jag har behov av att lägga mitt favoritintresse på vinterhyllan och plocka fram dem igen fram i vårdagarna.

På det hela taget en bra helg men lite låg söndag utan energi och lust. En filmkväll i tv-soffan får chansen att bättra på humöret lite.