Lösningsfokus inom anhörigstöd

Idag har jag använt en kär gammal vän igen. I mitt jobb som anhörigkonsulent har jag ofta stödsamtal med anhöriga. Antingen via telefonen som är ett viktigt verktyg eller genom inbokat samtal i min lokal. Någon gång ibland sker det också i den anhöriges hem. Jag jobbar stödjande och coachande. Behovet av detta anhörigstöd ökar. Många är de anhöriga som har behov av att ha någon utomstående att prata med. Som lyssnar och bekräftar. Som kan komma med råd. Som ser just mig som anhörig i den situation jag befinner mig i. Som ibland kan ge mig som anhörig ett annat perspektiv eller som ibland kan fungera som bollplank.

När det gäller samtal är jag till viss del utbildad i lösningsfokuserad terapi. Mitt synsätt grundar sig därför en del i det vid mina samtal med anhöriga. I alla fall för de anhöriga som kanske har behov av att förändra en del i sin situation för att själva kunna må bättre. Då kan lösningsfokus absolut fungera och idag har jag använt mig av en del av de verktyg som används vid denna metod.

Även om det var ett tag sen jag så fulländat använde dessa frågor så satt de där. De bara kom till mig helt naturligt och samtalet var bra innan men blev ännu bättre genom att ställa skalfrågor och undantagsfrågor. Mirakelfrågan ställde jag aldrig. Vågade inte riktigt. Lite ringrostig som jag ändå är. Måste nog bli lite mer van i kläderna. Men känslan att som terapeut ha och använda de verktyg som lösningsfokus erbjuder är en go känsla. Som att hitta en kär gammal användbar kofta jag hade glömt bort att jag har. Kanske behöver jag damma av den lite men nu när jag hittat den igen kommer jag absolut krypa in i den lite oftare. Den kanske inte passar alla dagar men när den gör det, då ska jag se till att den hänger framme.

En förändring i veckan

Denna vecka har jag inte på nåt vis ätit speciellt nyttigt. Tvärtom. Jag har till viss del hamnat i tidsnöd och därmed inte ätit perfekt. Dålig planering också förstås. Men jag har haft så mycket annat att planera så därför har det kommit i andra hand.

Men eftersom jag börjar känna av en försämrad hälsa så måste jag börja prioritera mitt välmående igen. Jag tror det kan vara svårt med för många förändringar på en gång så jag tänkte att en förändring till det bättre per vecka kan vara en bra målsättning.






Under veckan som gått har jag INTE ätit godis en endaste gång. Det tänker jag fortsätta med och från och med nästa vecka blir det nån ny förändring. Har ännu inte bestämt vilken.

Träningsdagbok v 34

Inte bästa träningsveckan precis men lite har jag rört på mig i alla fall trots att det varit fullt upp med annat under veckan.

Mån: 5 km löpning
Tis: 18 hål golf
Ons: -
Tors: -
Fre: 18 hål golf
Lör: -
Sön: -

Köpstopp eller?

Jag hade tänkt ha som målsättning under hösten att minska mitt shoppingbehov. Dels behöver jag verklingen det för att få över pengar till annat och dels är det ju ofta uppe i den nutida debatten med ett bättre miljötänk i vårt "köp och slängsamhälle". Hur svårt kan det egentligen vara att använda de kläder jag redan har, kanske med lite justeringar? Eller se till att inte kasta massor med mat? Eller att välja en hudlotion ifrån apoteket istället för från Kicks? Eller att låta bli att komma hem med en kasse med fina heminredningsgrejor? Eller..........

Idag är det min lönedag och i tidningar och annonsblad finns hur mycket fynd och bra att ha grejor till hösten och vintern som helst. Och visst behöver jag väl i alla fall en fin NY blus till helgens kräftskiva? Och lite höstmys från några heminredningsaffärer skulle inte sitta fel. Och en ny makeup till hösten och vintern är ju bara ett måste eller? Och precis en sån vinterjacka jag länge önskat säljs nu till ett superduperbilligt pris. Och......

Ja det kommer inte att bli lätt att stå emot begäret. Det är då ett som är säkert. Och helt kommer jag nog inte lyckas men jag ska i alla fall göra ett försök att tänka efter några extra gånger innan jag handlar.

Nytt anhörigstöd

Igår startade jag en studiecirkel för anhöriga till personer med demenssjukdom. I mitt uppdrag som anhörigkonsulent ingår att utveckla och bredda stödet till anhöriga. Dessutom gäller att i möjligaste mån individanpassa stöd så att det passar varje anhörig i just den situation som denne befinner sig i. Under hösten ska jag därför prova denna form.

Åtta stycken deltagare som alla har det gemensamt att en kär närstående har drabbats av demenssjukdom med allt vad det innebär. I gruppen får man en chans att prata och lyssna på andra som är i en liknande situation. Vi kommer också gå in på hur de kan bli bättre på att bemöta sina sjuka närstående på ett respektfullt sätt. Hur man kan hantera vissa situationer. Få tips, råd och ökad kunskap. Men framförallt kommer mycket fokus ligga på att det är viktigt att ta hand om sig själv för att orka vara en bra anhörig. Det ska bli spännande att följa alla individer som ingår i gruppen. Vi hade ett jättebra första möte igår. Jag har ett fantastiskt meningsfullt arbete.

Bokat vuxenresa

Nu är det gjort! Jag har lyckats övertala mannen i mitt liv att följa med på en utlandsresa i höst/vinter. Jag tyckte vi behövde det. Framförallt han som knappt varit ledig denna sommar. Vi var ganska eniga om resmål och hotell. Men nånstans var det ändå svårt i alla val som finns. (Nutidsmänniskans och I-lands problem.) Alltid ser man nåt som verkar mer lovande. Kanske det skulle vara bättre. Eller det här.....

I går kväll gjorde jag slag i saken och bokade resan och gjorde alla val själv. Nånstans måste man bestämma sig och jag tror det kommer bli kanonbra. Vi har valt att bo på ett vuxenhotell. Researrangören utlovar:
- Semester utan barn.
- Lugn, ro och total avkoppling.
- Sviter med stora balkonger och sköna sängar.
- Stora, varma pooler med gott om solstolar.
- Högklassig mat och goda viner.
- Spa, gym och aerobics.

Låter nästan för bra för att vara sant. Skönt att ha nåt att längta till under mörka, kalla höstmånader.

Bröllopsmiddag

I går skulle vi egentligen varit på kräftskiva men eftersom Bernt varit och till viss del fortfarande är sjuk så blev vi hemma istället. Därför försökte jag fixa med lite god tre-rätters middag. Den blev kanon och godast var förstås i mitt eget tycke ovanstående efterrätt. Hemgjord citronglass med hemkokt kanelkolasås. Smakerna gifte sig perfekt och en efterrätt jag definitivt kommer göra nån mer gång och förhoppningsvis dekorera den ännu mer perfekt den gången.

Träningsdagbok v 33

Håller träningen på en OK nivå. Däremot måste jag börja tänka på vad jag äter igen. Volangen, den fula, är här igen. Träning och motion har hållt den stången ett bra tag men nu krävs lite kostomläggning också. Sommar och semestervanor i all ära men nu krävs ett annat tänk.

Mån: -
Tis: 45 min promenad, 9 hål golf
Ons: Zumba 1h 15 min
Tors: Löpning 5 km
Fre: Golf 18 hål
Lör: -
Sön: Golf 18 hål, tävling Sandströms

Härligt med fina priser

Jag har ju vunnit lite den senaste tiden på hemmabanan. Jag har sänkt mig på 43 poäng och idag kom jag 2:a på 36 i Sandströms modehus tävling. (Ettan hade också 36.) Dessutom var jag närmast hål. Fått mycket fina priser de senaste två helgerna. Härlig känsla!

Hampabröllop

Idag är det 23 år sen vi gifte oss. Den 20/8 1988 i Västra Eneby kyrka blev jag fru Karlsson. Jag var då 21 år 5 månader gammal. Alltså är faktum att jag nu varit gift med Bernt längre tid än jag inte varit gift med honom. Ser man det ur det perspektivet så känns det ju urlänge.

Hampa är en gammal växt som odlats i över 6000 år. Den används bl a för sina starka fibrers skull och som drog men nuförtiden finns också många andra, nya användningsområden. (Cannabis sativa är det vetenskapliga namnet.) Kanske är det så man skulle kunna se på ett äktenskap som fungerat i 23 år. Det finns starka fibrer som binder ihop oss och vi är beroende av varandra för att må bra. Dessutom är vi inte rädda för att utveckla varken oss själva eller vi-känslan och prova nya saker tillsammans eller var för sig.

Ibland saknar jag att vi inte hinner prata med varandra ordentligt. Det är liksom så mycket annat som går först i AB familj och hem. Vi står dock just nu i stargroparna för en ny fas i vårt förhållande. Med barn som är på gång att flytta och barn som inte behöver oss dygnet runt finns helt plötsligt tid och möjligheter till att bygga vidare på den där Vi-känslan. Helt plötsligt finns massor med frihet och möjligheter igen. Det ska bli spännande att se vad vi gör med detta. Jag ser fram emot denna nya fas samtidigt som jag med viss saknad kan förundras över hur fort åren går.

En del brukar fråga oss: Hur har ni klarat att vara gifta så länge? Erkännas kan att vi är ganska olika och det är kanske därför folk frågar. Annars är det bara av nyfikenhet. Det finns inget bra svar men i grunden är det för att vi älskar varandra även efter så många år. Trots att han kan göra mig tokig av ilska ibland så älskar jag karln som jag en gång lovade att älska i nöd och lust. Tack Bernt för 23 år! Jag ser fram emot nästa 23 år men tar inget för givet.

Host, host och snörvel

Förra veckan var äldsta sonen hemma från jobbet och sjuk. Den här veckan är maken inte alls bra. Han försämras för varje dag. Ont i halsen, förkyld och nu jättejobbig hosta. Säkert lite feber också. Idag är han sjuk och hemma från jobbet och då är det illa. Han som inte ens varit hemma från jobbet när han hade semester. Kanske finns svaret just i detta. Vi människor behöver få vila och släppa ansvaret på jobbet några veckor om året. Det är en bra förebyggande medicin.

Jag vill inte bli sjuk och vi har därför nu delade sovrum. Annars skulle jag inte kunna sova med en sån hostande man bredvid mig. Tyvärr har vi nu fått lämna återbud till en trevlig fest vi skulle deltagit i på lördag. Men ett beslut som vuxit fram denna sommar har nu bara mognat ännu mer. Jag ska röva bort min kära man en vecka i höst. Ta med honom på en veckas ledighet på ett avkopplande ställe. Långt från jobb och ansvar. Han ska baske mig inte få ha med sig sin telefon ens en gång.

Godisgris

Ja nu ska här erkännas att jag inte är nån sund kvinna just nu. Eller sund och sund. Vad är det egentligen? Jag rör ju på mig på en hyfsad nivå. Den målsättningen håller jag även om det sommartid blir mycket golf. Och mentalt håller jag mig också på en bra plattform just nu. Utvilad efter sommaren och laddad inför höstens utmaningar. Ställer lagom höga krav på mig själv och lyckas oftast vara nöjd och styra över mot sundare tankar om de drar iväg mot ett mörkare håll.

Men hur äter jag? Inte särskilt sunt i alla fall. Det ska gudarna veta. Mycket snabba kolhydrater både i form av bröd, öl, färdigrätter, pizza, kakor och smågodis. En riktig gottegris som slarvar med maten till förmån av annat som jag hellre vill göra. Nu får det inga jättedåliga effekter på min hälsa eftersom jag i övrigt är i balans. Men inte är det bra och tänk så ännu mycket bättre jag ska skulle må om jag hoppade över de snabba kolhydraterna i möjligaste mån. Snart måste jag sätta stopp för åtminstone smågodiset i tid och otid.

Träningsdagbok v 32

Börjat jobba och faktiskt rört på mig en del ändå. Nöjd med veckans motion eftersom det är lite variation också.

Mån: Löpning drygt 5 km, golf 9 hål
Tis: Promenad 40 min, golf 9 hål
Ons: Golf 9 hål
Tors: Golf 2x18 hål
Fre: Löpning 3,5 km
Lör: Golf 18 hål, vann tävlingen på 43 poäng
Sön: Golf 18 hål tävling ladies tour (urusel), zumbapass 1h.

Skaplig sänkning

Idag har jag spelat golftävling och umgåtts med ett trevligt golfgäng på vår klubb. Det var avslutning på sommarens torsdagsgolf. Varje torsdag samlas vi några trevliga spelsugna personer med hcp under 26 för att spela en 18 håls runda. När säsongen är slut räknas var och ens bästa rundor ihop. Förra året var jag ensam dam men i år var även Mia Kjällander med. Kul! Avslutningen brukar vara en lördag och då spelar vi en fristående tävling och efter den är det mat och prisutdelning. Idag fick alla som deltagit pris.

Totalt kom jag 7:a på ett snitt på 75,0 slag. Bästa dam på det resultatet och inte långt efter många av de bästa herrarna. Fick ett bra pris på den placeringen. När det gäller dagens tävling så gick jag och vann den. Helt otippat. Vi spelade inte slaggolf idag utan poängbogey. När man spelar på sitt handikapp får man 36 poäng vilket kan vara nog så svårt att göra. Jag fick 43 poäng alltså 7 poäng bättre och åkte ner skapligt i mitt handikapp. Har nu 20,2. Har aldrig varit nere på en så låg siffra. Börjar närma mig A-klass spelare!!!!

Inte nog med det. Jag var också närmast hål med 75 cm på hål 16. Ingen var i närheten av det. Jag sopade helt enkelt banan med alla där idag. Klubbens superduktiga herrar satt där långa i ansiktet men samtidigt var det många som var glada för min skull. Att en dam sopar rent med dem så där. Jag gjorde inte mindre än 3 birdies idag. Helnöjd.

Och jag som var trött på golf!

Mätt på golf

Det har blivit lite mycket av den goda varan ett tag. Golfspel och golftävlingar går före det mesta just nu. Skulle försöka få till en eller flera fester för goda vänner när det fortfarande är utesäsong men helgerna är fulltecknade fram till slutet av september....

Spelar man en golftävling tidigt en söndag funkar det inte att ha massor med gäster en lördagkväll. Jag börjar faktiskt bli lite trött på golfen. Känner en sorts hatkärlek. Kan inte låta bli men samtidigt tar det för mycket av min tid. Ska definitivt se över mitt spelande till nästa säsong och välja bort en del tävlingar.

Föraning om höst

Tänk så fort tiden går! Nyss var det sommar fullt ut och nu börjar jag ana hösten antågande. Gula löv kommer singlande. Nattens kyliga luft som gör det lättare att sova men som biter hårt i fötter i sandaler när jag cyklar till tåget på morgonen. Jag är sugen på te om kvällarna istället för en kall öl. Skolorna börjar snart. Astrid Lindgrens värld får allt mindre besökare, den så förut överfulla parkeringen får allt mindre bilar. Jag sitter och planerar upp arbetsperioden fram till jul. Om fyra månader är vi där. Hjälp!

På banan igen

Idag känns det som om jag är på rätt väg igen. Har haft många bra samtal och fått en del gjort. I mötet med dem som jag finns till för finns ingen tvekan. Det är mitt rätta element. Jag är medmänniskan som finns där, som bryr sig, som bekräftar och som ofta kan hjälpa en anhörig att hjälpa sig själv. Om gårdagen kändes seg, jobbig och jag ertappade mig själv med tankar om jag var på rätt plats i livet så har känslan idag varit en annan.

Idag är anhörigkonsulenten på banan igen!

Åter på jobbet

Känns väl så där efter första dagen. Saknar arbetskamrater. Nån som finns där och frågar hur jag haft det. Nån som berättar om sin sommar. Nån som finns där som strävar mot samma mål i organisationen. Nån som tillsammans med mig säger: "Vi har en del utmaningar att ta tag i men tillsammans så fixar vi det". Men som vanligt står jag här ensam. Ingen som frågar efter mig i organisationen. Inplanerade möten med mig är de man i första hand kan tänka sig att flytta på. Osv......

Låter gnälligt. Jag vet. Men efter en ledighet gör sig vissa saker påminda extra mycket. Snart är jag förhoppningsvis på banan igen. Jag vet att jag är uppskattad av de anhöriga och det är för dem jag jobbar.

Semestern är slut

Nu är den slut och jag kan bara ligga i badet och njuta av den tid som varit. Jag har njutit av min ledighet på flera sätt och till sist känns det ändå ganska OK att gå tillbaka till jobbet. Sista veckans dagar på Gotland var pricken över i.

Semestersummering:
¤ Golfspel och turistande med mannen i mitt liv i Österlen och på Gotland.
¤ Mys hemma i trädgården, på altanen och i jacuzzin.
¤ Läst en semesterbok. Mons Kallentofts senaste.
¤ Åkt på små utflykter i Östergötland.
¤ Haft sång- och teateruppdrag under Amerikaveckan.
¤ Haft det trevligt som gäst och haft trevliga gäster.
¤ Ätit och njutit av massor av god mat och dryck.

¤ Konstaterat att livet är skört men härligt!

Träning v 31

Mån: Golf 18 hål
Tis: -
Ons: Golf 18 hål Visby GK
Tors: Golf 18 hål Slite GK
Fre: Golf 18 hål Gumbalde GK
Lör: -
Sön: Golftävling 18 hål Kinda GK

Gotland i mitt hjärta

Haft några underbara semesterdagar på Gotland. Precis vad jag behövde innan jag återgår till arbetet igen. Sol, semester och Gotlandsluft. Nu är jag snart redo och batterierna uppladdade.

Snart checkar vi ut från Strand

Igår strosade vi runt lite i Visby. Efter det drog vi till Tofta och satt nere på stranden med en glass och lapade lite sol samt iakttog alla semesterfirare. Sen var det dags att dra sig ned mot golfbanan. Där åt vi först en lunch och slog några slag på ranchen.

Igår var det Visby GK som gällde. Ligger nere vid Kronholmen. 2 mil söder om Visby. Banan är nåt alldeles extra. Ligger precis vid havet. Har hur många bunkrar som helst. Har ganska smala banor. ÄR ALLTSÅ ALLDELES EXTRA SVÅR! I vattnet var jag bara en gång. I bunkrar hur många som helst. Och i rädslan för att hamna i något av dessa hinder hamnade jag istället lite snett åt andra hållet och straffades då av massor av träd som var ivägen. Inget bra spel men en bra dag ändå.

Vi åt sen på G:a Masters och hade ett härligt fönsterbord där vi kunde kolla ut på alla turister. Givetvis var det flera Kindabor som passerade vårt fönster. Världen är bra liten.

Nu checkar vi snart ut. Ska packa ihop våra grejor och dra vidare. Först mot Slite GK. Hoppas på bättre spel än igår.

Njuter livet i Visby

Semesternjuter. Redan på båten kom känslan av semester med full kraft. Sol och vind och en bland andra anonyma semesterfirare. Det där med anonyma gällde bara den första minuten på båten för sen dök den ena Kisabon efter den andra upp. Men sol och saltstänkt vind stämde i alla fall.

Och väl framme i Visby har vi bara träffat på personer vi inte känner. Hotellet känner vi dock till sen vårt förra besök. Strand är ett bra hotell och nyss har vi intagit en god frukost. Har nu förmiddagen att göra nåt turistaktigt men vad återstår att se. Vi har inte samma önskan maken och jag. En förhandling krävs. Men i eftermiddag är vi rörande överens. Då blir det golf på Visby GK. I kväll ska vi ut i Visbynatten och käka gott. Det gjorde vi igår kväll med. Härligt att njuta av en god måltid i denna miljö och iaktta alla andra turister runt omkring. Precis som de säkert spekulerar i om vi är några småländska bönder på turné eller nyrika ryssar eller trevliga medelålders östgötar som är på ön för att spela golf eller.....

Gotland

Om några timmar drar vi till Gotland några dagar maken och jag. Barnen ville inte göra nåt med sina mossiga föräldrar så vi gör nåt på egen hand istället. Givetvis blir det en del golfspel men jag hoppas vi hinner med lite annat också på ön. Solen och värmen ser ut att hålla i sig under veckan så vi får säkert ett par toppendagar.

Härlig sommarvärme

Äntligen får jag den där rätta sommarfeelingen. Sol och värme sista semesterveckan gör att den infinner sig. Sitta ute länge på kvällarna. Lapa sol på dagarna. Precis vad som behövs för att ladda batterierna innan det drar igång igen nästa vecka. Skönt!