Gospelhelg

Hemma igen och nu sovit ikapp min uteblivna sömn från förra natten. Ska mest ta dagen som den kommer och gå i myskläder idag. Ska i alla fall inte gå och stå i högklackade stövlar hela dagen. Ska heller inte umgås med 1500 personer idag. Ska definitivt inte stå i toakö med 100 personer framför mig. Tror heller inte jag ska sjunga en enda gospellåt fast de mal runt i hjärnkontoret och för den delen ska jag heller inte utbrista Halle--looja eller Aäimen en enda gång.

Har haft en jätteintensiv men supertrevlig gospelhelg med körgänget. Vi har fått med oss mycket nytt material. Med oss har vi också nya idéer vi har att göra något eget av så vår publik kan få uppleva lite nytt på vår repertoar. Det är så roligt att åka iväg med människor man kanske normalt sett inte umgås med och dela en sån här upplevelse med. Kan inte lyfta upp någon enskild händelse eller ögonblick som etsat sig in mest denna helg. Snarare är det helheten som gör det. Är det ändå något så är det nog de inspirerande amerikanska gospelgurus (Walter Owens och Joshua Nelson) som ledde vår jättekör på c:a 1300 personer i hamn eller snarare till himmelska höjder. Mina vänner: Let Freedom Ring!

Svarta kläder

Paniken ligger nära. Letat och letat efter kläder, svarta kläder som funkar i minst ett dygn helst två. Kläderna ska vara konsertsnygga. De ska både klara värme och kyla. Kläderna ska helst vara på min kropp fr o m kl 13:30 fredag till 01:00 söndag med kort vädring på hotellstolen natten mellan fredag-lördag. Några skor som funkar samma tid både ute och inne. Kanske lite makeup och annat men bara lite. Ja några som läser detta kanske kan fatta det orimliga, men på nåt vis ska jag lyckas.

Har letat ett bra tag för de svarta kläderna lyckas alltid gömma sig i garderoben. Nu har jag en hög på sängen att välja mellan men inget känns helt lockande. Det gör däremot resan imorgon trots dessa bestyr. Ska ta bilen och jobba halvdag innan jag åker hem och gör mig klar för avfärd. VEOLIA törs man definitivt inte lita på en viktig dag som imorrn. Det räcker med förseningar de som var i dag. (I morse två timmar och hem 40 minuter.) Ska bli spännande att se hur tåget till Stockholm funkar!

Övar och inser

Har sjungit igenom låtarna till helgens Sjung Gospel i Stockholms Konserthus. Kan inte påstå att de sitter helt utan att jag behöver kika i nothäftet. Vissa texter är allt lite konstiga i gospelsånger. Jag får liksom inte till flytet. Vet knappt vad jag sjunger och då tar jag det inte till mig. Inte till hjärtat. Inte till hjärnans minnesbank. Men själva musiken sitter. Skönt!

Inser att det är snart vi åker. Har bara i morgon kväll på mig att packa lätt. Att välja bort och bara ta med lite kan vara svårt, men ett måste när vi inte får ha stora väskor med oss. På fredag eftermiddag åker vi och det kommer att bli intensivt men kul. Ut på Italiensk restaurant på kvällen när vi kommer upp och det ska bli smaskens. Jag ska bo med gospelvännen Åsa och det ska nog gå bra för vi har kamperat ihop förut. Åsa är en glad och söt tjej som sprider glädje ut till publiken på våra framträdanden. Det är alltså en riktig gospeltjej för gospel ska svänga och nå ut till folket i kyrkbänkarna via ett glatt leende och en kropp som rör sig i takt till musiken. Precis det och mycket mer ska vi öva på hela lördagen för att sen framföra allt i en konsert kl 18. Vad roligt det ska bli!

Vad gör väl ett enda återfall?

Ja det kan man undra. Att äta och dricka nyttigt kan vara nog så svårt. Försöker som ni vet men så kommer det nåt undantag. Ett undantag blir lätt två, tre eller t o m tio. Ska försöka bli bättre på att styra tillbaka mina tankar till den "rätta" vägen igen. Förlåta mitt lilla felsteg eller t o m planera för felsteget vid vissa tillfällen. Tyvärr är det här jag har min svaga länk. Hjärnan är liksom inprogrammerad på att kasta in handduken om jag släpper efter minsta lilla. Tankarna styr iväg och säger: Ja du lilla ynkliga människa med dålig karaktär du kan lika gärna ge upp! Det är här jag verkligen måste ge mina tankemönster en rejäl match. Istället säga till mig själv: Ok du tog en chokladbit, hoppas du verkligen njöt av dess smak, men tänk att du bara tog en (eller kanske två) och du KAN snabbare än tidigare komma tillbaka till GI-tänket. Bra gjort Cissan!

Idag har jag varit supertrött när jag kom hem efter jobbet. Därmed supersugen på onyttigheter och t o m sötsaker. Tror att det var bio-chokladen som gjorde det. Åt en påse med lite nyttigare choklad till filmen i söndags. Mådde illa av det söta efter att ha slukat 3/4 av påsen för det värsta sockerbehovet är borta efter några veckor utan sötsaker. Har inte känt nåt behov av sött men idag har jag det. Efter middagen var jag som den värsta missbrukaren. Darrade och dreglade av längtan. Smög ned till källaren och grävde fram min påse från bion. Åt upp de sista bitarna men faktiskt med andakt. Skäms på mig! Men gott var det. Så det så.

Ingen träsmak

Var på bio igår med familjen. Alltså inte riktigt jag som valt film. Men ibland måste man låta andra bestämma också som omväxling. Därför skulle vi se den omtalade filmen Avatar. Den skulle hålla på i 2 timmar och 40 minuter och är en science fiction film. Låter verkligen inte som mitt val. Sånt jag annars skyr som pesten. Räknade inte med nån vidare värst filmupplevelse men räknade med att få ordentlig träsmak. Tji fick jag!




Jag kan förstå varför den fått många priser och nomineringar. Den är regisserad och producerad av filmskaparen James Cameron (Titanic) och är inspelad med en ny stereoskopisk 3D-teknik. Med en budget på cirka 237 miljoner dollar blev filmen världens fjärde dyraste film genom tiderna men redan efter nån vecka hade bio-publiken världen över dragit in kostnaderna. Jag hade ingen träsmak och tiden gick hur snabbt som helst. Filmen hade många bottnar och jag kommer på mig själv flera gånger så här ett dygn senare att jag har den kvar inom mig. Ibland ska man definitvit göra saker man normalt sett inte brukar göra. Livet blir lite mer intressant, innehållsrikt, utmanande och överraskande då.

Bakningsvågen är här

Jag tillhör dem som hakat på den nya trenden att baka sitt eget bröd. En riktig snackis igen. Vid fikabordet på jobbet byts recept hej vilt. Och diskussionerna går heta vad som är bäst och hur nyttigt den ena mjölsorten är framför den andra. Helst ska det vara nyttigt gjort på grova mjölsorter, gryn, frön, nötter eller dinkel i alla dess former. Nyttigast blir det ju mindre raffinerat mjölet är och ett hembakat bröd kan du styra vad du vill ha i degen. Kan garantera att du inte lägger i en massa konstiga tillsatser om du bakar själv men i ett köpebröd kan det vara upp till 95% onödiga tillsatser i.

Förr i tiden bakade jag mycket men de senaste 10 åren har jag prioriterat bort det. Tycker inte att jag haft tid med allt jag vill och borde. Därför har vi köpt bröd istället. Nu ska jag tänka om. Tycker rent generellt att vi ska dra ned på brödintaget för vi äter för mycket bröd och får i oss för mycket gluten. Ett för stort intag av gluten är ett bekymmer, inte bara för de som är glutenallergiker, med bl a onda magar som följd även för oss som inte är det. Då resonerar jag att det bröd jag trots allt vill unna mig. Det ska vara gott, nyttigt och hembakat. Det är nästan som terapi. En sorts Mindfulness att baka ett gott bröd under hela bakprocessen. Knådandet. Formandet. Jäsningen. Gräddningen. Doften. Smaken. Ja jag njuter av HELA processen. Helst den sista delen. Den när jag ser och hör förtjusningen hos min familj när de upptäcker att jag bakar. Hoppas baktrenden är här för att stanna!

Idag är dagen....

då småbarns och de yngre barnens dagar försvann i vårt liv. En konstig dag egentligen. Inte riktigt 43 år fyllda med tre barn och nu har jag bara vuxna och tonårsbarn. En milstolpe? Ja kanske. Men samtidigt en vanlig härlig fredag med den nyss fyllda tonåringen instängd i sitt rum (som vanligt). Vi andra ser på Let´s Dance och han på nån film.





Min yngsta härliga son fyller idag 13 år. Familjens yngsta, bortskämda son/lillebror. Med stora bruna ögon och rättframt sätt går han genom livet på gott och ont. Ränner iväg i storlek. Mest vad gäller höjden. En meter och sextiofem centimeter redan. Brås på morfar på längden. Kanske blir han 1,92 som morfar.


Med två barn som redan gått igenom tonårsperioden, eller åtminstone det mesta av den, har man ju lite vana redan. Vi har inte haft några större dramatiska problem med de två äldsta och hoppas att den resa som lillkillen har framför sig ska gå lika bra. Hur som. Det är utmanande men roligt med tonårsbarn, så välkommen Samuel! Grattis och ha en bra tonårstid, med lagom doser av lycka, utmaningar, prövningar, kärlek och identitetskris. Du har alltid gått din egen väg. Fortsätt med det så kommer du långt.

Grattis Samuel 13 år!

Skulle vilja göra mer

Egentligen är det ju så. Man skulle vilja kunna göra så mycket mer än att stirra på bilderna från förödelsen och alla döda och drabbade människor i Haiti. Hugga i och känna att man gör något. Så som Läkarna i Läkare utan gränser eller andra hjälparbetare på plats. Ikväll har jag och min familj i alla fall skickat iväg en liten slant. Löjligt liten ensam men tillsammans med andras en möjlighet att stödja insatserna på plats som utförs bättre av de som vet vad de gör.


Jag valde att göra det via Röda Korset. Idag vet man inte vad och vem man kan lita på. Till och med välkända hjälporganisationer har ruttna rötägg som skor sig och lurar till sig pengar som skulle gått till behövande. Sånt får mig att se rött. Det finns nästan ingen värre synd jag kan komma på. Såna människor har inget samvete. Förutom att sko sig så gör de en ännu värre skada genom att organisationen får dåligt rykte. Just såna personer ger också människor en ursäkt att låta bli att ge sitt stöd. "Det vet man ju, pengarna når ju ändå inte de som skulle behöva dem, så varför skulle jag?"

Skulle ha tagit tag i det här tidigare. Hade verkligen tänkt det men så kommer det annat i mellan. Andra i sammanhanget ganska oviktiga saker, men min vardag. Det har trots allt gått en vecka redan. Men bättre sent än aldrig och jag är inte ensam. Idag har många svenskar öppnat sin plånbok för de katastrofdrabbade människorna i Haiti. Om du inte redan gjort det så gör det du med! Vårt stöd behövs.

Öppna champagneflaskan

Ikväll ska här bli ett firande. Farmor + farfar och mormor + morfar kommer för att fira 13 och 18-åringen. Det är ju verkligen nåt att fira eller hur? Sen är det ju så att jag idag har fått det besked jag hoppats på. Jag fick jobbet som Anhörigkonsulent! Känns nästan lite overkligt samtidigt som jag är världens gladaste just nu. Tack alla som trott på mig! Nu ska jag be maken öppna lite mosserande jag hittade i matkällaren. Skål för mig!

Nyss var du liten

Tiden går så fort. Vissa dagar är det mer tydligt än andra. Idag är en sån dag. Min älskade dotter fyller 18 år men det känns som igår som jag låg där på BB med min nyfödda lilla dotter vid bröstet. Tittade och luktade på henne och fylldes av den där enorma lyckan som bara en nyförlöst mor kan få uppleva.

Tidigt upptäckte vi som hennes föräldrar att det här var inte vilken tjej som helst. Envis, självständig, talför, charmig och smart. Redan som bebis visade hon prov på detta och lite till. Fick börja skolan eller t o m lekis ett år för tidigt pga detta så om några månader tar hon studenten. Så nu är det bal, diverse scenframträdanden och annat på gång. Som förälder är det bara att försöka hänga med i svängarna.

Ikväll har hon bjudit på middag och kladdkaka. Varit strålande glad för alla presenter. Men kanske mest glad för att hon nu får gå på krogen (lagligt).

Grattis Susanna på myndighetsdagen!

Ångestfylld väntan

Jag känner hur det kryper

av oro och förväntan.

Jag känner hur det nyper

i hjärtat av ängslan.

*

Är det nån som kan förstå

detta virrvarr av tankar?

Nu är det bara så

att ångesten hos mig bankar.

*

När man vill nåt

av hela sitt hjärta.

Både stort som smått,

ja då kan det smärta.

*

När man längtar så hett

efter det som jag gör.

Då känns det på alla sätt

hela tiden, i ett kör.

*

Vill få ett besked

men samtidigt ej.

Snälla ta mig med

säg inte nej!

*

Jag sitter i ett väntrum

där tiden står still.

Idéerna torkar och jag är stum.

Vart är det jag vill?

*

Så nära, drömmen min,

så inom räckhåll.

Jag önskar att den slår in.

Vill sjunga i dur, inte moll.

*

Julbord, inköp och GI-rapport

På förmiddagen var maken och jag en sväng in till Linköping. Alltid är det nåt som ska fixas och inhandlas. Just idag kom vi på att hoppsan, två av tre barn fyller år nästa vecka och kanske ska de få några presenter. Tror de blir lite besvikna annars. Lite inköp till dem alltså men i övrigt så skulle vi hålla igen tyckte jag. Sa flera ggr till maken att jag inte skulle köpa något eftersom plånboken är lite tunn så här efter jul. Lite så där in en hast trädde jag ändå in näsan på samma Kostmetika-butik som för c:a en månad sen. Hade 10% på en vara där och hade väl mest tänkt att titta. "Min" expedit som tog hand om mig förra gången och hänvisade mig till butikens dyraste märke var inte där. Lite tur tänkte jag. Men en annan trevlig expedit kom fram och undrade om hon kunde hjälpa mig. Det slutade med att jag köpte ett svindyrt sérum och en av mina favoritparfymer. Inte ens dåligt samvete har jag. Lite lyx och flärd är väl en mamma värd? Förresten läste jag mitt årshoroskop och detta år skulle jag ha tur med allt. Det mesta ska gå min väg. Så lika bra att ta för sig!

På eftermiddagen har vi varit och ätit julmat hos svärföräldrarna. Eftersom det var ett tag sen vi åt julmat och träffade släkten så var det riktigt gott och trevligt. Har alltså gjort lite avsteg från GI i helgen. Druckit nåt glas rödvin fredag och lördag. Ätit t ex Jansons frestelse idag. Imorrn tar jag nya tag. Är nöjd med veckan. Värsta volangen borta redan. Vågen visar 1,5 kg minus på en vecka. Dags att planera nästa vecka. Kommer inte kunna köra Rivstartsfasen fullt ut med två barn som fyller år och allt vad det innebär. Ska dock göra mitt bästa. Det är ju det som är det svåraste. Åtminstone för mig som är lite allt eller inget människa när det gäller kost och motion. Att kunna vara lite mer lagom. Kunna synda och göra avsteg men veta att det var ett enstaka avsteg och ta mig in på rätt kurs igen. Man kan faktiskt smaka en chokladbit utan att smälla i sig hela kakan. Nu styr jag kosan mot vecka 3.

Övat låtar och tagit adjö

Inte svårt att fylla timmarna en lördag precis. Efter en lång härlig ensam frukost bestående av äggröra på 3 st ägg, lite räkor och grönsaker samt lite tjockare Corre satte jag lagom fart med lite av varje. Ni vet hur det är. Smutstvätt ska tvättas. Ren tvätt ska strykas. Grusiga golv dammsugas. Tomma kylskåp fyllas osv. Dessutom har jag minst 6 st låtar jag ska lära mig utantill inför Stockholmsresan med kören om två veckor. Så lite gnolande har det också blivit. Ser fram emot denna resa även om det kan bli lite väl trångt att sjunga på scen med flera tusen personer. Det är dock en stor trivselfaktor att komma iväg med kören och göra såna här saker.

När maken kom hem på eftermiddagen fick vi äntligen undan det mesta av julen. Känns skönt även om t ex gardinerna hänger kvar. Så nu har jag tagit adjö av de kära prylarna tills nästa jul. Det är ju så att det är roligt när de kommer på besök men skönt när de går och man får längta lite igen.

Hej då kära tomtevänner och på återseende.

Stämlat ut till helgen

Idag har jag träffat patienter på förmiddagen och rensat i mina pappershögar på eftermiddagen. Känns kanonbra inför helgen. Att ligga nåt om nåt i fas, t o m med mina papper. Ska snart rusa iväg till tåget och hoppas nu bara att det inte kommer alltför mycket försenat. Jag vill nämligen hem till min helg. Maken är bortrest men jag tror det får bli en bastu ändå. Ensam lär jag bli framför Let´s Dance men jag tror jag överlever det. Ibland är det skönt att vara ensam och få rå om sin tid och tv-dosa helt själv. Men inte alltför länge förstås. Tar nog en sovmorgon till kl 7 imorrn. Har inte planerat min helg ännu men julen måste bort. Planen var ju förra helgen men de kära nissarna och deras anfader står på ett bord hemma i väntan på att åka ned i den stora jullådan. Ha en bra helg för det ska jag.

Övertänd på intervju

Ja vad sägs om den va? Alltså inte påtänd utan överladdad. Har varit på anställningsintervju på ett jobb jag känner att jag är som klippt och skuren för. Utvecklingsarbete. Jobba med frågor som ligger i tiden. Jobba med information. Jobba som coach. Jobba med grupper, frivlligarbete, nätverkande och mycket mer. Anhörigsamordnare/konsulent. Helt enkelt JAG. Vad kan gå snett? Kanske att nån annan av alla 62 var ännu mer lämpad (svårt att fatta i såna fall). Kanske att jag redan på första dejten med de som håller i trådarna gick igång som en energisk engagerad entusiasmiserande brinnande virrpanna. Med andra ord så ville jag ha det här jobbet så mkt så att orden bara flödade. Men i rätt ordning eller vad DE vill ha, står ännu skrivet i stjärnorna.

Skönt när det var över i alla fall. Den där hästen som fanns inne i mig och sen galopperade i väg i rasande fart när stalldörren öppnades var på ett vis skönt att bli av med. Pirret i magen försvann. Nu ikväll hade jag tv´n för mig själv och såg The QUEEN med Helen Mirren. Somnade tyvärr de sista fem min av ren utmattning tror jag. Sviter efter min urladdning på fm kanske?

Kram till alla som höll tummarna!

Man kan inte va på topp jämnt

En relativt bra dag egentligen men vissa saker på jobbet har varit av den tyngre sorten idag. Känner mig därför lite ledsen och sårbar ikväll. Ska försöka släppa det nu för imorgon är en viktig dag i mitt liv. Då går det inte an att vara ledsen och tungsint.

Håll tummarna för det behöver jag!

Tog sig i kragen + Gudrid Hansen

Fy f-n vad jag e bra. Fy f-n vad jag e bra! För jag har tagit mig i kragen. Ja jag har tagit mig i kragen. Jag har tagit mig i kraaaagen........ Fy f-n vad jag e bra!

Hade hänt en del saker när jag kom hem som jag var tvungen att prioritera högst men sen. Ja jag genomförde min intention att gå ut en promenad. Kallt som sjutton. Berodde nog på den fuktiga luften mer än att det var minus 7. Men resten av kvällen har känts så himla lättsamt. Gått omkring i någon sorts segerrus. Har hunnit med mer än jag brukar så att motionera borde jag definitivt göra mer. Jag inser nu hur mkt jag saknat att röra på mig mer än de små korta sträckor jag går till vardags. Måste bli en ändring från och med idag.

Denna vecka har jag lyckats få igång min radio på nya mobilen så det samma gäller där. Ett steg i taget framåt! På tåget på väg till Vimmerby har jag därför nu lyssnat på Radio Östergötland. Varje morgon denna vecka ringer de upp Gudrid Hansen för ett litet samtal. Jag tycker det är jättetrevligt att höra hennes glada stämma och kloka tankar. Kl 06:50 c:a, kan rekommenderas! Känner inte Gudrid men en gång för några år sedan räddade hon mig från något som kunde blivit riktigt jobbigt. Utan min vetskap hade min plånbok ramlat ur min ficka rätt ner i snön och Gudrid hittade den en stund senare, spårade upp mig och kom förbi med den. Jag blev helt paff. Tackade säkert där i dörrhålet men kände ändå att jag ville tacka henne ytterligare. Min tacksamhet kände liksom ingen gräns. Det blev både skickad blomma till Café Columbia och Dagens Ros i tidningen. Gudrid blev lite besvärad men jätteglad. Tror hon är en sån som är mer van att måna om andra.

GI första dan och lite som rör sig

Min första GI-dag enl Rivstart har gått utmärkt. Det gäller att ha siktet inställt och att vara förberedd. Nötter i lådan på jobbet. Ägg i alla dess former till frukost. Grönsaker färdiga att äta eller tillaga. Proteiner (inte kött eftersom jag är veg men äter fisk) tillagade med någon god örtblandning på. Planera matdagarna i förväg eller åtminstone se till att ha GI-mat att äta av. Hoppas alla Ni andra som också dragit igång bättre matvanor från och med idag lyckats lika bra som jag!

Nästa steg är att komma igång med motion. Har beslutat att inte hänga på något av min kompis Susannes alla pass. Jag vet att jag på ett vis skulle må jättebra av det men vet också att ett pass vid 20 på kvällen funkar inte för mig. Mina lycko- och piggelinhormoner drar igång nåt alldeles förskräckligt så kroppen kan inte komma till ro förräns många timmar senare och det är för sent när jag går upp kl 05:10. Motionera på morgonen funkar heller inte. Då skulle jag gå upp vid 4-hugget och det vill jag inte. Bäst är att sticka iväg direkt efter arbetsdagens och pendlings slut. JAG BARA MÅSTE TA TAG I DET SNART! Men ett steg i taget.

Jag rör mig alltså för lite men i min hjärna rör det sig en hel del. Jag har mycket att tänka på just nu. Beslut som ska fattas och arbeten som ska sökas. Intervjuer som ska utföras. Men ibland kan det va bra att det rör om lite i hjärncellerna. Liksom testa om det finns några kvar. Hallå däruppe! Här har ni lite utmaning era lata små j...ar. Trodde ni att ni skulle få ha det lugnt, tryggt och bekvämt. Sorry! Då valde ni fel plats att bo på.

Pluggar

Sitter och förbereder mig mentalt. Läser om GI-metoden. Behöver påminna mig själv vissa bitar lite igen. Jag inser att jag har en del att jobba med. Liksom vara förberedd på situationer som kan uppstå och planera för hur jag ska kunna få i mig all mat på mornarna. Frukosten är viktigaste målet på hela dagen och den måltid jag ska få i mig 30% av dagsbehovet, lunchen 25%, middagen 20% och mellanmålen 25% ihop. Det gäller alltså att vräka i sig halva tallriken med typ 2 ägg, kanske en majonäsklick och en 1 burk makrill samt den andra halvan med grönsaker. Vid 05:30. Risk för illamående medges. Får se hur det funkar annars får jag ta med matsäck och äta senare.

Lite down

Inte så farligt men lite låg är jag. Vet inte om det är kylan som kryper in i sinnet på mig, att ingen familjemedlem förstår mig eller bara "slutpåhelgernaångest". Något är det som kryper i mig. Lite rastlös så där. Har försökt göra av med lite av denna känsla under de ljusa timmarna. Någon promenad i minus 22-25 grader vågade jag mig inte på men jag har handlat på mig GI-mat inför nästa vecka. Dessutom har jag stått i köket med lite långkok och bakat 4 råglimpor. Nu borde jag ta tag i stryktvätten som svämmar över på bänken i tvättstugan eller annars borde jag börja plocka ned julpyntet. Men något håller mig tillbaka. Hm vad kan det va? Jo nu vet jag. Ingen annan gör nåt vettigt så hur kul är det då att själv jobba? Uttråkad. Muntra upp mig nån!

Svullohelg

Ja nu får det bli sista svullodagarna på ett tag. På måndag sätter en jobbarkompis och jag igång ordentligt med bättre matvanor. Olika metoder men med samma mål att minska i omfång och må lite bättre. Jag har siktet inställt på GI. Jag vet att jag mår bra av den kosten. Har dock några dagar på mig att smaska i mig saker. Idag bjöd jag därför jobbarkompisarna på Semlor eller Dumlekakor och tog det sistnämnda själv eftersom fettisdagsbullar inte uppskattas av mig.


Har fortsatt dagen med att ikväll äta pizza. Vet inte hur helgen blir för det känns inte som om jag har nåt mer jag längtar efter nu i svullomat. Känner
mig egentligen ganska äcklad av det. Så kanske smyger jag igång redan i helgen. Jag har hört att det är flera som just på måndag den 11/1 -2010 ska påbörja bättre matvanor. Välkommen i gänget och häng på trenden vet jag! Mot nya bättre vanor. Vad då? Har ni hört det förr? OK då men man måste faktiskt ta sig i kragen mellan varven. Nu skriker vinglaset på mig och förresten, nu kom jag på en sak till. Naturligtvis måste jag dricka min sista öl denna svullohelg för det kommer definitivt vara bannlyst nedför min strupe på 5 minst veckor nu. Skål för bättre vanor!

Nyfriserad

Har varit och gjort i ordning mitt hemska vinterhår efter arbetsdagens slut. Så nu är jag en dum blondin igen. Men det är en kostym jag trivs i. Däremot trivs jag inte med riktigt med julfläskmagen som gör det svårt att komma i även de största byxorna. Ska gotta i mig snabba kolhydrater några dagar till men sen får det banne mig vara slutfläskat på ett tag. Önskar att man kunde plocka bort de extra julkilona lika lätt som julpyntet. För det tänker jag göra i helgen. Fast så enkelt är det ju inte. Så från och med måndag får det bli krafttag. Den dumma jojoätaren med lite fräschare frisyr har talat. Ugh!

Pyjamasdag

Idag ska jag ha en heldag i min pyjamas. Tror att jag klarar det för det är ju snart kväll. Känns så härligt syndigt men jag vet ju att han där uppe ger mig syndernas förlåtelse om jag ber. Värre synder har jag nog begått. Som igår. Tappade räkningen efter 3 glas vin. Min vita vecka gick om intet efter första klunken. Men det finns ju fortfarande 359 dagar kvar på detta år att få till lite bättre vanor.

Hade en toppenkväll med glada trevliga gäster igår. Jag hade visst lagat mat till ett helt kompani och inte till 14 personer. Men en dag som idag är jag glad för rester. För idag är jag seg och vill inte laga mat. Vaknade hes som om jag rökt men det kan ha varit vår vackra skönsång som satt sig på stämbanden. Efter att dottern kom hem och tog fram gitarren så kom vi igång riktigt ordentligt. Finare stämmor får man leta efter än våra i natt. Tyckte vi då i alla fall. Tack till mina gäster som livade upp vår kväll och natt ordentligt!

Nu ska jag fortsätta läsa i min nuvarande bok: Katerina Janouch Bedragen. En bra och stundtals väldigt igenkännande bok för många kvinnor. Slukar böcker för tillfället. Om nån timme ska vi också avnjuta en bastu. Men den sedvanliga bastsuölen ingår inte i planen.

Första arbetsdagen

Morgonen avlöpte bra trots att jag inte lyckats få igång alarmet på rätt tid på den nya alltför avancerade mobilen. Jag vaknade av mig själv kl 05:00. Jag kom ner i god tid till stationen och tåget kom och avgick både bort och hem i rätt tid. Idag har Veolia skött sig! Lite lagom arbetsuppgifter, trevliga arbetskamrater och utvilad hjärna har gjort att hela dan har varit riktigt bra.

Ikväll har arbetspass två dragit igång. Handlat mat och lagat en del tills imorrn. Ska ha ett trevligt gäng här på mat. Men först ska jag jobba heldag. Undrar hur jag tänkte när jag planerade in detta? Tur att man fortfarande är utvilad efter semestern. Då har jag nog bara glömt fixa 35% istället för 60 och det står nog både jag och våra gäster ut med. Men just det. Skulle vi ha vin imorrn kanske? Jag som skulle ha en vit vecka! Oj nu blev det svårt. Bäst att sova på saken......

Sista julsemesterdan

Igår kom vi hem vid 23:10 från syskon/kusin-träffen hos min bror Stefan. Trevligt att träffas, nästan alla. Maten var god. Deras inglasade veranda hur mysig som helst att sitta i. Ett vinterlandskap ute på landet är något visst. Ni vet, den röda stugan med röken från skorstenen och snön som får ligga ganska vit och orörd. Maken och jag hade en helnykter kväll. Kändes helt OK. (Börjat året med tre nyktra dagar och promenader varje dag. Alltid något.) Första syskonbarnet Leon hade vuxit men var hur söt som helst fortfarande. Ja som sagt en trevlig släktträff i Ydrefors.

Idag har maken och jag städat lite. Gått en härlig långpromenad i vinterlandskapet. Ska snart förbereda en efterrätt till trettondagsafton och förbereda lite inför arbetsdagen imorrn. Men innan dess ska vi faktiskt käka något så kulinariskt som korv med bröd (soja för vissa) och varm choklad. Inte nyttigt kanske men gott som avslut på vinterledigheten. Godast skulle det förstås varit om vi någon dag hade kommit iväg ut och grillade korven. Men ibland får man sänka nivån lite och ändå vara nöjd. Har haft en avkopplande ledighet dagarna efter jul så nu är jag redo igen. Utrustad med enormt Veolia-tålamod och arbetslust avslutar jag nu denna dag och vecka. Vimmerby. Here I come.

Mer släktkalas

Idag ska vi träffas i urskogen i Ydrefors, jag och alla mina syskon med familjer. Det ska bli trevligt. Maten blir tex mex. Ett säkert kort som går hem hos de flesta. Vi hade det för en vecka sen på annandagen hos oss också, med den andra släkten. Det var så himla gott att variera julmaten med just då och det är lätt att ha som knytkalasmat. Sen är det alltid lite spännande för alla äter det på lite olika sätt. Jag ser fram emot lite stark mexikansk mat idag och att träffa mina syskon. Det sker inte så ofta.


Har några timmar kvar tills vi åker. Ska försöka komma ut på en liten promenad. Lite motigt är det med en envis förkylning som hängt i sen jag blev ledig. Tur att jag snart ska tillbaka till jobbet igen så att den kan släppa. Till sist: Mobilen är fortfarande väldigt komplicerad för en mittilivetkvinna som jag MEN nyss lyssnade jag på Frallan via Spotify så det tar sig.

Lite seg

Nytt år, nya föresatser. Dock inga löften. Från och med idag ska jag inte äta godis igen på ett tag. Har snaskat sötgodis i några veckors tid nu. Sett det som ett undantag. Även andra matfrosserier som sker kring jul ser jag på samma sätt, ett undantag. Dock sätter sig undantagen på kroppen som en extra valk kring midjan och byxorna är inte lika lätta att knäppa osv. Idag har jag också ätit onyttigheter för så där dan efter måste man få i sig massa onyttiga kalorier. Kroppen skriker efter det just idag. Tycker jag borde fått i mig tillräckligt igår kväll. Åt en helt fantastisk god nyårssupé som vännen Annelie lagat. Drack en hel del gott vin också så inte borde jag vara så törstig heller idag. Det är lustigt det där. Har mått sämre men ändå känns det segare på nåt sätt ju äldre jag blir. Är det värt denna seghet? Kanske skulle man prova på några vita veckor för att se hur det går.

Har spelat golf i tv-rummet. Maken klådde mig precis som på riktiga banan. Kom med tips (som jag inte frågat efter) också precis som i verkligheten ute på Björndal. Blev trots detta lite sugen igen. Om några månader kan vi plocka fram klubborna och ge oss ut en solig vårdag. Till dess får vi hålla till godo med Wii, promenader och förstås skidåkning.

Tack fam Höglind för en trevlig nyårskväll hemma hos er.