Här jobbas det

Oh shit! Vad här jobbas på fritiden. Maken skapar och sliter ute i trädgården. Själv har jag varit huvudansvarig mer över projekt Sovrumsrenovering i övervåningen. (Själva har vi vårat i nedervåningen och det behöver sannerligen också renoveras men det får bli en annan gång.) Endast ett hemmaboende barn som till sist ville ha det största utav dessa tre sovrum nu när de andra flytta ut för länge sen. Det ena ledde till det andra och allt har varit kaos i denna våning under en månads tid.

Det är ju så att om man tar tag i en sak så följer en annan sak med på köpet och då kommer en tredje och fjärde och femte med i bara farten. Det handlar om att de två utflugna haft saker kvar som vi också varit tvungna att sortera i. Att förvaring i garderober ska flyttas från ett rum till ett annat och samtidigt ska en del flyttas över i det tredje. Och att gå igenom gammal förvaring som man inte gått igenom på ett tag innebär sortering i kasta- eller sparahögar som  tar utrymme när arbetet pågår. Likaså möbler som står i det ena rummet nu ska in i det andra eller tredje. Och rummet som renoveras måste vara tomt när det pågår. Som om det inte varit nog med all gammal bråte när rummet nu är klart har vi köpt nya möbler till Samuels rum. Stora otympliga emballage och plats att skruva ihop möblerna på. Pust!

Kaos när det pågår men det kommer bli toppenbra. Bilder kommer en annan dag.

Vilken sommar!

Säger det i bilder istället!

Samuel slutar nian

Teaterapa

Susanna

Danmark

Pilsner i solnedgången

MC-kväll i Vadstena

Fjällvecka med förnyade löften

Fjällgolf

Underbar stuga vi bodde i

Förnyat våra löften

Den 20 augusti 1988 gifte vi oss, Bernt och jag. Igår var det 25 år sen och det firade vi genom att förnya våra löften helt ensamma uppe på en fjälltopp med milsvid utsikt åt flera håll. Det blev en känslosam ceremoni där vi höll personliga tal/löften till varandra och vi sjöng också. Att jag gör det är inte så häpnadsväckande men när Bernt började sjunga för mig i sitt tal så kunde jag inte hålla tårarna tillbaka. Vi bytte också ringar i silver och har fotograferat oss av ett duktigt proffs en vecka innan.

Det var Bernt som var initiativtagare till detta och det gjorde mig nog extra lycklig. Att han ville göra en sån här sak. Att inte ta varandra för givet utan verkligen tänka till både framåt och bakåt. Men framförallt kanske att leva här och nu i nöd och lust. Inte då och inte sen. Av hela mitt hjärta Bernt så älskar jag dig!

Little bit too much

Just så. Jag lever. Jag har mycket omkring mig. Det mesta bara fantastiskt roliga och trevliga saker men när det blir för mycket så att jag inte hinner med mig själv och att landa så är det egentligen ingen bra situation. Lite förvånad är jag över att jag inte bryter ihop och ändå nånstans mår OK.

Jag hinner inte prioritera sund kost och mycket motion så kroppsligen är det så där. Spelar dock golf några gånger i veckan. Är inte inne i en bra period på banan men den kommer hoppas jag. Tror faktiskt det beror på att jag inte riktigt är nere i varv och närvarande i golfen när jag är så uppe i annat.

På jobbet är har jag på tok för mycket på gång samtidigt. Är knappt på jobbet vissa veckor. Men det känns nånstans kul att vara så efterfrågad och uppskattad i vissa sammanhang. Jag vet att det kommer en period med mindre möten snart så där hoppas jag hinna ikapp.

Hemma så har Samuel precis gått ut nian. En epok i livet är nu slut. Minstingen klar med grundskolan och Kindas skolor. Susanna har flyttat till en ny liten egen lägenhet i Linköping. En helg hjälpte vi henne med tapetsering och flytt mm. Idag fyller Bernt 48 år så i helgen så hade vi kombinerade kalas med närmaste familjen och släkten där vi firade lite av varje. Det blev mycket att styra med men väldigt lyckat.

Kring nationaldagen tog vi en långweekend, maken och jag. Jag hade fixat en resa till Polen som blev lyckad. Vi spelade golf, turistade och upptäckte många trevliga inslag i ett land vi aldrig tidigare besökt. Framförallt var det billigt att turista där. Känslan var att man var lite av en miljonär. Lyx till ingen kostnad liksom. Nu återstår 6 veckor innan vi ska ha semester.......

Jag kör en hel del på min älskade motorcykel. Så fort vädret tillåter så åker jag MC till jobbet. En härlig glädje och frihetskänsla och nånstans så växer mitt självförtroende där på sadeln och sitter i även efter att jag klivit av. Att utmana sig själv till att våga ger en otrolig kick. Jag ÄR en tuff tjej! Tyvärr så är jag en klantig tjej också och har bränt mig illa på mitt högra underben mot avgasrören. Slängde av mig utrustningen och skulle sen köra in MCn i garaget. Aj aj aj!!! Ett sår som har svårt att läka.

Om en månad så ska jag bli pigan Johanna igen. Gudrid Hansen har tillfrågat mig om jag ville vara med och spela teater + sjunga på invigningen av Amerikaveckan i slutet av juli. Alla som var med för två år sen ska göra det igen. Vi är ett litet härligt gäng och vi har fått mer speltid. Jag har fått fler repliker och visor att sjunga. Utmanande men spännande och roligt!

Som sagt detta var bara en kort glimt från livet som är mitt. Rörigt och snurrigt och massor med roliga saker på en och samma gång.

Mår rätt gott

Jag har det ganska bra just nu. Men idag bär jag på lite frustrationer. Dagen har inte blivit riktigt så som jag ville. Men det kan nog bli bra innan den är slut. Idag har jag bokat en lite förlängd weekend-resa till mig och maken i början av juni. Vi ska ha sen semester så jag tyckte vi behövde nåt tillsammans i början av sommaren också. Och bokning av resor tar tid och blir dyrare än man tänkt. Så där rök några av dagens timmar.

Frustrationerna hos mig beror nog på att det är flera såna här saker som vi borde ta tag i. Saker som så lätt skjuts upp men som måste göras. Beslut som ska fattas och resoneras kring. Ska försöka göra mig av med en del irritation i löpspåret om en stund.

Men i övrigt så är det en fantastisk tid ute och i mitt liv. Att ha egentid på ett sätt som inte varit tänkbart på många år är en underbar känsla. Och att ha det i den årstid som nu råder med fantastisk natur inpå husknuten.

Golfsäsongen som börjat på allvar. Motorcykeln som gärna tar mig med ut på en tur. Den frihetskänsla som jag upplever när jag susar fram på vägen går inte att beskriva i ord. Men härligt är det! Sommaren som snart är här. Grillen går varm flera kvällar i veckan. Förväntan i luften men också ett stråk av lite stress mitt i allt det roliga. Nä nu får det bli till att röra på fläsket och få ordning på tankarna. Mot löpspåret!

Helg med Guldbröllopsfirande

Har flexat ut lite tidigare. Det är fredag och helgen ligger framför mig. Ännu ganska oklar på innehållet. Vissa inplanerade saker har blivit inställda men det finns annat att lägga till. Susanna kommer hem. Inte så ofta vi ses (en gång i månaden kanske) så det känns kul att få rå om henne lite. Och ikväll ska vi till mina svärföräldrar Ingalill och Sievert för att fira att de imorgon varit gifta i 50 år. Grattis till dem!

Tiden går men jag hoppas den inte går alltför fort denna helg. Vill gärna hinna med båda lite nytta och nöje. Trevlig helg önskar jag både er och mig själv.

Världens bästa yrke?

Är på anhörigriksdagen i Varberg. I mötet med andra inom samma bransch så får jag en sån flowkänsla. Inspirerar och blir inspirerad i mötena och alla föreläsningar och seminarium. Älskar engagemanget bland alla oss som jobbar inom detta. Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående gör en sån viktig insats och är värda att uppmärksammas och få eget stöd för sin insats. Utan anhöriga stannar Sverige!

Bor på Varbergs Kurort/hotell. Med havsutsikt och fina omgivningar trots kylig aprilluft. Ätit gott och samlar kraft till fortsatt arbete. Just nu känns det som om jag har världens bästa jobb. Ett jobb som kräver mod, engagemang, inspiration, värme, tålamod, påhittighet, empati och mycket mer. Men ett viktigt och fantastiskt arbete. Trött men tillfreds kryper jag snart i säng för att samla kraft för framtiden och morgondagens spännande möten.

Påskkilona borta på ett kick

Hurra så glá! 

Ja det var inte alls svårt konstigt nog. Troligtvis så var det mycket vätska i kroppen. För de 2 kilo jag gick upp över påskhelgen har försvunnit lika snabbt och minst ett halvt kilo till. Har innan påsken stått still en månad oavsett vad jag gjort eller inte gjort men nu känner jag att det börjar röra sig åt rätt håll igen. Bulldegen på magen har krympt. Känner mig mycket piggare. Nedan lite kort om vilka förändringar jag gjort. Mer ingående kommer framöver.

Vad har jag gjort?

• Motion står högt på prio igen.
• Godis och snacks är borta ur kosten.
• Dricker gröna rawfood-drinkar (ungefär en/dag).
• Har senaste veckan undvikit gluten (bröd, pasta osv). 

Vart är jag på väg?

Håller på lite överallt med att se över mina mål i livet. I stort och smått. På jobbet. I hemmet. På fritiden. Min hälsa och mitt välbefinnande. Känner mig lite kluven så som man kan göra. På ett vis är det riktigt bra som det är men ändå finns där lite saker som kan bli bättre. Och ibland så tror jag liksom att man nöjer sig. Orkar inte göra för stora förändringar. Då kommer latmasken och bekvämligheten in.

Jo man får naturligtvis acceptera en del saker. Att de är som de är. Man blir trots allt inte yngre. Orken blir inte bättre. Lusten att lära nytt minskar. Men måste det vara så? Till viss del förstås men jag tror ändå att vi kan påverka mer än vad vi själva tillåter oss.

Jag är absolut inte klar över vart jag är på väg. Inne i en funderarperiod och testperiod. Och ska jag förändra så kan jag inte göra alla förändringar på en gång och mitt liv hänger ihop med andras så jag måste stämma av med min omgivning. Efter den här helgen så hoppas jag att jag kommit en bit på väg i mitt funderande så att jag har några riktlinjer att gå efter.

Och jag mår bra av att skapa. Resultatet är inte jämt det viktigaste. Men att komma in i den kreativa skapelseprocessen där jag glömmer tid och rum är ett behov hos mig som jag inte kan förbise. Så jag målar. Lagar mat. Sjunger och spelar lite när andan faller på. Bättre sätt att rensa tankar finns inte. Jo att gå en långpromenad förstås.

Uppladdningsfas?

Mina mål om att träna bra och att få bort några kilon går inget bra. Snyft! Har ätit på oregelbundna tider, tillåtit mig lite extra under påsken och släppt på godisförbudet tillfälligt. (Godiset var inte ens speciellt gott så det blir lätt att plocka bort igen.) Men direkt visar vågen 2 kg uppåt.......

Jag har haft problem med både det ena och det andra i kroppen senaste tiden så nån hårdare form av träning har inte varit aktuellt. De senaste dagarna har maken och jag gått en långpromenad varje dag och det känns skönt att det är ljust även när man kommer hem från jobbet. Men att gå upp i ottan i mörkret känns desto jobbigare. Är lite tröttare än vanligt men tror det lönar sig i längden med sommartid.

Har ändå planer på hur jag ska bli piggare, friskare och må bättre. Smyger in dessa vanor lite försiktigt och tror ändå att jag ska lyckas. Det kommer bli svårt men jag ska lyckas. Ett steg i taget. Trött och lite energilös men inte håglös och hopplös. Viktigt att inte tappa hoppet även om det är motigt. Laddar mentalt så hoppas jag att det andra kommer snart.

Påskmarsipan

Denna påsk roade jag mig med att göra marsipanfigurer som vi skulle ha till dekorationer av tårtorna på påskaftonens släktmiddag hos oss. Satt i timmar och skapade. Jag är ju inte så bra på finmotoriska pilliga saker men jag älskar att skapa. Så timmarna flög iväg och resultatet blev hyfsat. 

 Marsipan brukar inte vara nåt jag gillar att äta men dessa odensemarsipaner (köpte vit, röd, gul och grön) smakade till och med gott. Kan rekommenderas som pyssel tillsammans med barn. Mina är ju vuxna så det får bli i framtiden med barnbarn om man får några.

 Hade förberett allt fram till marsipanlocket och dekorationerna innan gästerna kom. Innan vi skulle fika så fick släktens mindre barn vara med och dekorera. Och då fick ALLA figurer vara med. Här är resultaten av dessa lite överdådiga tårtor.

Funderingar i påsktider

Påsken står för dörren och jag planerar och måste snart sätta igång med buffén. Ska ha släktkalas. Menyn är klar i huvudet förutom efterrätten. 

Men egentligen känns det inte riktigt som påsk. Om det inte vore så pass ljust som det är så skulle jag nog mer gissa på jul. Känns avlägset med golf och MC. Längtar efter att få se naturen vakna till liv igen. 

Den som väntar på nåt gott..... Och om denna vår och sommar blir OK så är den sega vintern förlåten. I fredags eftermiddag gjorde jag det bästa av det. I strålande solsken körde jag 20 åk i Tolvmannabacken. Finfin åkning och säsongens både första och enda utförsdag. Varför gnälla?

Lev till största delen fullt ut i nuet men tillåt dig att längta framåt men också att vara lite nostalgisk över gårdagarna som inte kommer tillbaka. 

Istid

Under de senaste veckorna har det börjat se allt isigare ut på vår baksida på tomten. I går när vi undersökte saken närmare så var det värre än nånsin. Det kunde inte bara vara smältvatten från grannfastigheter som ligger ovanför oss på Enebygatan. Det måste vara nåt värre. Vi kontaktade kommunen även om det var lördag och de konstaterade att det var en vattenläcka i ett hus som står obebott. Nu återstår att se hur mycket bestående skador denna istid ger oss. Längtar ännu mer efter varmare tider nu. 

Marsstatus

Ja vad har jag att rapportera. Hm.....

Kroppsformen oförändrad. Vågen står still. Motionsvanorna skiftar mycket. Vissa veckor tränar jag nästan varje dag. Andra har jag svårt att få till det. Måste ta tag i det. Har många kilo kvar att gå ned till sommarens målsättning. Men det är svårt. Vill inte banta. Äter inte superonyttigt. Tvärtom. Är ju en ganska sund människa ändå. Men det är svårt att få till det. Tills vidare så har jag infört lite nyttiga gröna drinkar igen.

Drinkarna känns som om jag behöver för att jag känner mig lite hängig. Älskar solen som visat sig i 14 dagar nu men blir också ganska vårtrött. Sover lite för lite. Borde lägga mig kl 21 men klockan blir ofta en bra bit efter 22 tyvärr. Har mycket runt omkring mig på jobbet och hemma. Många beslut som ska fattas och tas tag i. Saker som inte kan vänta. Långa arbetsdagar. Ingen ork till träning. Men sen har jag ju min förälskelse. Min fina Marauder som jag måste klappa lite på ibland och ta fram en bild och drömma lite om vad vi ska göra ihop. Sen drömmer jag om sommar och värme och platser på jorden som ger mig frid.

Just ikväll är jag totalt utmattad. Nyligen hemma efter ännu en lång arbetsdag. Är Konsult på uppdrag inom en utbildning jag går. I Vetlanda av alla ställen. Långa resor och ett huvud som måste vara med till 100%. Men nästa vecka då kommer jag igen. Det får vara mitt mål just nu.

Min motorcykel

Bernt och jag har länge funderat på att köpa oss en motorcykel. Vi har MC-kort båda två. Ännu har det inte blivit av så som det ofta kan bli. När han nu satt och kollade in hojar på nätet så kom det över mig. "Nej det är bättre vi köper två. Då kan vi åka ihop. Nån spätta tänker jag inte bli. Ska jag åka så vill jag köra själv. Prova över sommaren om det är nåt för oss. Annars kan vi sälja en av dem." På den vägen är det. I tisdags fick vi dem hemlevererade. Samma dag åkte vi och köpte det mesta av utrustningen. Idag har jag provkört för första gången. Var tvungen att se om jag kom ihåg hur man gjorde. Och JA det gjorde jag. Nu längtar jag efter våren! Härligt att ha en make att dela roliga intressen med.

Suzuki Marauder 800

Familjehelg

Haft en bra helg men som vanligt har den gått för fort. Ska snart avsluta den med att gå på heminredningsparty hos bästa Annelie.

Susanna har inte varit hemma sen i julas men nu har hon varit här några dagar och vi har haft trevligt men samtidigt blir vi en person till som ska ha åsikter om vad vi ska göra och äta mm. Nu minns man hur det var förr när vi skulle jämka mellan 5 personers viljor. Nuförtiden är vi ju tre och det kan vara nog ibland. Men som sagt mest har det varit supermysigt.

Till och med Simon har tittat in några gånger sent om kvällarna för att se om vi har nån mat. Han jobbar hur mycket som helst ute i Tolvmannabacken och hinner lagom hem till sin lägenhet för att sova några timmar. Sportlovet har varit högtryck ute i vår fina skidbacke. Kul! Och i veckan blev han intervjuad av lokalradion när han stod och monterade skidor. Han gjorde en jättebra intervju under dessa stressiga förhållanden.

Det är roligt att umgås i familjen även om det blir lite bullrigt. Min fina familj. Jag älskar er alla.

Funderar

Mitt älskade jobb. Med så många saker som är perfekta för mig och där jag känner mig perfekt för uppgiften. Så många underbara kämpande anhöriga. Så många fina möten med människor där jag med mitt bemötande kan göra skillnad, stor skillnad. Det är fantastiskt på många vis.

Så finns där en del kämpiga saker och de kan ibland bli övermäktiga för en ensamarbetare. Så visst grubblar jag. Tar med mig grubblerierna hem även på fritiden. Nåt gnager.

Jag har dock små änglar som finns vid min sida. Som gör att jag kämpar vidare. Orkar ett tag till. Idag har jag lunchat med en. Fått en personlig hälsning av en annan. Blivit sedd av en tredje. Plötsligt så lättar de tunga molnen. Jag är inte ensam. Tänk så viktigt det är att ha små tankstationer där jag kan hämta kraft.

Tillbaka till glädje

Haft en urjobbig vecka i smärtans tecken. Numera har jag det inte så jobbigt som jag en gång i tiden haft. Men smärta i rygg, mellan skulderbladen, nacke och axlar med påslag på armar, ögon och huvud är vad jag dras med när det är som värst. Lite ont har jag liksom alltid men så där vansinnigt jobbigt så jag blir starkt mentalt påverkad är inte så ofta som tur är. Igår var det som värst. Jag försöker numera inte slåss mot min kropp. Väntar ut och försöker leva som vanligt så gott det går fast det känns som att kämpa med varenda liten grej. Men smärtan ska inte vinna!

Idag vaknade jag och kände direkt att nu är det värsta borta och jag känner mig som pånyttfödd. Vill liksom ta hela världen i min famn. Vi behöver nog de där tunga stunderna där vi inte kan ta saker för givet för att uppskatta det normala. Idag är jag lycklig och vill sjunga glada sånger.

Glädjeämnen och senaste hälsorapporten

Idag är det ju Alla Hjärtans Dag! En dag vi kanske inte alltid firar så värst men idag så var det lite ombytta roller. Maken fick en fin rosbukett av mig och jag fick lite hjärtliga bra att ha saker som ni kan se på bilden ovan. Inviger min nya te-mugg just nu och har tänt doftljuset som sprider mandel och honung doft på ett behagligt sätt. Och lite fina pappersnäsdukar att använda med andakt. Faktum är att jag är orolig för att jag kan behöva dem ganska snart. Nåt i kroppen stämmer inte! Smärta. Hög puls och en föraning om förkylning. Håller mig ifrån träning tills vidare....

Måste bara få med en upp-piggande bild på hur jag serverar apelsiner. Mina barn och flera med dem säger att ingen kan skära apelsin som du mamma. Ja ja. Alla har vi våra speciella färdigheter. Denna är min specialitet. Just detta fat hade jag på en av mina anhöriggrupper häromdagen och det var uppskattat. Så gott det är med citrusfrukter denna tid på året!

Förra veckan fick jag en bukett blommor av en privatperson som ville visa sin uppskattning. Ingen anhörig utan en föreningsperson som jag samarbetar med. När man får nåt man absolut inte förväntat sig så blir man ju extra glad. Det blev i alla fall jag.

För 14 dagar sen var Bernt och jag tillsammans med våra glada vänner ovan i Göteborg för en trevlig weekend. Annelie och Fredrik är så inspirerande och det riktigt sprudlar om dem. Med motion och bättre kost har de tillsammans gått ned en jäkla massa kilo. Annelie har lockat med mig på spinning och Fredrik har utmanat mig på snabbast tid 5 km löpning. Bättre sparringpartners kan jag nog inte hitta.