Flow på jobbet

Hade inget inbokat i almanackan idag. Ingen inbokad träff och inget möte som jag skulle delta i. Precis blank låg måndagen när jag kollade i kalendern. Men ensamarbetare som jag är så bestämmer jag ju över min dag till viss del och uppgifter finns om jag vill och orkar. Idag bestämde jag mig för att genomföra både det ena och det andra. Och allt som jag föresatt mig har jag hunnit med. Haft riktigt flow med andra ord. Det är en go feeling.





Faktiskt är det numera så att jag har en hel del att göra. Fler och fler nya anhöriga som knyter kontakt med mig på ett eller annat vis. Många andra trådar har jag också att dra i. Flera informationsmöten i olika grupper och föreningar. Mitt arbete kan vara hur stort eller litet som helst. Mycket är vad jag själv gör det till. För helt klart är att resultatet till största delen hänger på mig och min insats.

Träningsdagbok v 8

Haft lite svårt att hinna med träning men fått till några pass ändå. Måste absolut få igång mer fysträning nästa vecka.

Vecka 8

Mån: Promenad 30 min
Tis: Promenad 1 h 20 min
Ons: Vilodag
Tors: Längdskidåkning drygt 1 mil
Fre: Vilodag
Lör: Längdskidåkning knappt 1 mil
Sön: Promenad 1 h, mag/rygg övningar

Ekonomisk men ej snål

Ekonomisk. Ja det är vad jag skulle vilja bli, i alla fall litegrann. Inte så att jag vill lägga pengar på hög men kanske kunna spara till nåt som kostar lite mer i alla fall. I och med att jag nu äntligen tagit tag i ekonomin så ha jag i alla fall en större chans. Från och med detta år har jag metodiskt gått igenom vår ekonomi och de flesta av våra utgiftsposter. En familjs totala ekonomi är en stor apparat så riktigt hela har jag inte gått in i djupet på. Det får bli en annan gång som vi t ex jämför och byter elleverantör och försäkringsbolag.

Jag är i grunden en givmild person och därför har jag nog varit rädd för ordet ekonomisk. För tidigare har det varit likhetstecken mellan ekonomisk och snål för mig. MEN så är det ju inte. Att vara snål och gniden mot andra det är inget personlighetsdrag som står högt hos mig så dit vill jag inte komma. Men att faktiskt tänka till lite när man ska köpa nåt eller att utmana sig till att kunna äta gott och nyttigt utan att det behöver kosta en förmögenhet är ju inte att vara snål.

Under februari hade jag som målsättning att skriva kassabok bara för att bli ännu mer insatt i vart pengarna tar vägen. Nu blev det inte så men det gör inget. Bara det att vi gått igenom mycket i vår ekonomi har gjort att vi nu är mer medvetna och har satt upp mål. Vi för nu över en viss summa pengar (lite utmanande tilltagen) till vårt kort på affären. Och nu kan jag konstatera att de räckte till i alla fall i februari. På lönekontot var det heller inte tomt när den nya lönen kom denna månad. Så just nu känns det bra att vara lite ekonomisk. Men snål, nej det vill jag aldrig bli!

Vikten står still

Ja livet är inte rättvist. En del får slita som bara den ändå händer inget. Just nu står jag still. Trots att jag tränar på mycket mer än en vanlig medelSvensson (min kompis Kristina och hennes Janne är inga vanliga Svenssons). Sen nyåret då jag kommit upp i en vikt jag aldrig varit i närheten av tidigare så har jag bara gått ned c:a 3 kg.

Jag har inte tänkt fokusera så mycket på vikten detta år som jag tagit till mig som mitt eget hälsans år 2011. Men ändå stör det mig förstås. Jag skulle vilja gå ned några kilo till. Visserligen är dubbelhakan borta och faktiskt så sitter kläderna trots allt bättre. Nedtill sitter byxorna trots allt tight om rumpan och låren för nu har jag fått muskler där men om midjan är det lite lösare. Trots minskat midjemått så har jag kvar en tråkig volang som så småningom ska bort. Jag måste fortsätta tro på min egen metod till en hållbar hälsa. Just nu har jag nog halkat in i lite sämre matvanor igen. Snabba kolhydrater och jag går alltför bra ihop så snart får det vara adjöss till mackor, potatis och pasta igen under en period.

Det är så lätt att deppa ihop och gå in i "det är ändå ingen idé tänk". Men just under 2011 har jag bestämt mig för att inte tänka så. För som jag tänker så beter jag mig. Och jag vill tänka och bete mig som att det ska gå att uppnå mitt mål. Mitt mål som är, ja vad är mitt mål egentligen? Jo att hitta en lagomnivå för att jag ska må bra. Lagom motion, mat, avkoppling, utmaningar och en sund själ i en sund kropp. Trots allt är jag på G..................

Snacka sig till rabatt

Igår eftermiddag kom maken och yngsta sonen och mötte upp mig i Vimmerby. Sonen har ju varit sjuk hela sportlovet och vi tänkte detta kunde uppväga lite av hans inställda aktiviteter tidigare i veckan. Vi undrade lite vad han ville göra. Ska vi gå till den affären? Vill du att vi går och fikar? Ska vi inte ta och... Men vad vi än föreslog så ryckte han mest på axlarna, blängde med tjurig tonårsblick, suckade ikapp med kommentarer som: Jag vet inte!

Hur det var så var vi bl a på JC och han fick efter ytterligare lite tråkiga kommentarer (fasen vad jobbigt med trotsiga, småsjuka, småsura tonårskillar) prova lite olika jeans. Till sist hittade han ett par som var rätt. Överallt i affären gjordes reklam för att medlemmar fick 100 kr rabatt på alla jeans till ordinarie pris. Därför provade jag ut ett par till mig också. Hade egentligen tänkt gå ned lite mer i vikt först men det var ju 100 spänn rabatt och lönedag. Så jag slog till.

Kom fram till kassan och väl där förklarade den snälla ynglingen bakom disken att det var ju bara 100 kr rabatt på ETT par jeans. Vet inte vad som flög i mig. Har blivit mer ifrågasättande efter 40-strecket. Gav mig på den stackars killen med argument som han bara inte orkade försvara sig mot. Ganska snabbt sa han att Ok du får 100 kr rabatt på båda! En bit bort stod sonen och skämdes över sin prutande mamma. Efter det handlade vi inte mer kläder men lite annat. Tänk vad lätt det ändå gick att snacka sig till ett billigare pris. Kan knappt fatta att jag gjorde det. Undrar om jag törs gå in där igen?

Äkta glädje

Nu är det länge sen jag sjöng. Inte ens hemma till husbehov har jag tagit nån trudelutt. Och härliga Gospelkören har varit till Stockholm plus haft flera övningar utan mig. Min fjällresa kolliderade med körens program flera gånger. Men ikväll kom jag iväg och där, mina vänner, kan vi snacka om glädje.



I can´t help it. Kroppen spritter och jag blir nästan hög. Av glädje för sångens och rytmens skull. Av allt det positiva i gospelns budskap. Av att träffa människor som gör mig glad. Att sjunga med min kör är som en vitamininjektion av nån fantastisk glädjedrog.

Oro över Hemmafrustrenden

Vad har det tagit åt oss kvinnor? Allt det som våra mammor och mormödrar och andra kvinnor kämpat för och så vill vi inte annat än att bli hemmafruar igen. Jag fattar det inte.

Kan förstås förstå vissa delar i det hela. Och kan förstå att människor vill kunna välja själva och en del gör valet att en stannar hemma. (Givetvis oftast kvinnan.) Har själv känt att jag gärna skulle sluppit vissa kämpiga bitar när barnen var små. Då när jag stressade med nyvakna och trilskande barn på väg till dagis i tidig morgonstund. Jag hade gjort vad som helst en sån morgon för att bli hemmafru istället. Men ändå, hallå, vi har väl ändå kommit längre i jämnställdhetens namn?

Såg en snyftande insändare i dagens Corre. Där en mormor ondgjorde sig över hur dåligt mammor och barn mår och att de måste få välja. Det gör mig förbannad! Ingenstans i denna snyftare fanns pappan med. Det var liksom inte tal om att en pappa skulle vara hemmaman.

Jag tror också att vi kan välja även om staten inte betalar dig för din hemmafruskarriär. Känner flera som gjort det och visst då har det också varit mamman som stannat hemma. (Skulle önska att jag kände en man.) Det finns många lösningar om man vill. Gå ned i levnadsstandard. Den andra jobbar eller tjänar desto mer. Gå ihop med andra som känner likadant.

Sen har vi den andra sidan av hemmafrustrenden. Där vi bakar surdegsbröd, byter cupcakesrecept och ger tips på vilket sköljmedel som luktar godast. Där deltar jag själv lite på skoj men med stor ironi. Och där är det skillnad. För där finns även männen med.

En sån där period nu igen.....

Ja en sån som kommer ibland. Vet inte varför. Har för länge sen gett upp analysen även om jag ibland kan hitta lite tänkbara förklaringar. Men lika ofta finns där absolut ingen förklaring. Fullmåne. Stress. Upprymdhet. Sårbarhet. Smärta. Bearbetning av det som händer i vaket tillstånd. Ja inte fasen vet jag. Kroppen och själen försöker säkert säga mig nåt.

Hur som så har jag då flera nätter i rad problem med sömnen. Svårt att somna är det stora problemet (oftast trots extrem trötthet). Men även om jag somnar så är det inte nån god sömn utan en hemskt orolig sömn. Drömmer och vaknar av att jag pratar, gråter och slåss mot några osynliga, och när jag väl vaknar glömda, fiender. Eller förresten så slåss jag nog inte så mycket utan viker ned mig. Stackars min kära man med en sån person bredvid sig i sängen.

Hoppas denna period snart är över. Har nu haft tre nätter i rad så det börjar sätta sina spår. Nej ikväll vill jag att han kör en sväng förbi mitt hus. Kliv ur bilen och håll min hand och håll mina osynliga fiender på avstånd. Välkommen John Blund! Jag saknar dig.

Halvsides tidningsreportage

Det var nu många veckor sen som Vimmerby tidnings reporter Rebecca träffade mig och 4 anhöriga. Syftet var att få till ett bra och informativt reportage om anhörigstödet i Vimmerby. I dagens tidning kom "äntligen" resultatet. Det blev en halvsida men ändå lite osynligt. Men från de som verkligen läst det var responsen att det var ett bra reportage. Jag är också nöjd. Reportern knöt ihop innehållet riktigt bra. Visst finns det saker jag saknade. Och visst kändes en del av mina citat inte riktigt som mina egna ord. Men den huvudsakliga innebörden stämde. Hoppas nu på att lite fler anhöriga som vårdar eller stödjer sina närstående tar steget och kontaktar mig. Den första ringde redan idag..............

Träningsdagbok v 7

Mycket längdskidor har det blivit. Åkt ungefär 3,5 mil sammanlagt. Bra! Men det gäller att passa på för snart är nog snön ett minne blott.

Vecka 7

Mån 14/2: Drygt 1 mil längdskidor.
Tis 15/2: Promenad 50 min.

Ons 16/2: Promenad 1 h
Tors 17/2: Vilodag.

Fre 18/2: Zumba 45 + fys och rörlighet.

Lör 19/2: Drygt 1 mil längdskidor.

Sön 20/2: Drygt 1 mil längdskidor.

Min bästa bror

Idag fyller han år. Stefan min bästa, värsta, sämsta och ja faktiskt enda bror är nu 50 år. Tiden går och vi med den. Idag har vi varit och avnjutit lite smörgåstårta hos honom i deras fina hem i Ydrefors.

Mycket roligt har vi gjort tillsammans. Helst sen vi blev vuxna. Han/Stålmannen/Fantomen är ju trots allt lite äldre än mig. Men under många år har våra familjer upplevt saker tillsammans på våra gemensamma semesterresor. Vi delar nämligen intresset för aktiva semestrar. Så det lär bli fler resor.

Grattis Stefan på 50 årsdagen.

Första rundan på golfbanan

Denna förmiddag har maken och jag provat skidspåren på golfbanan för första gången. Vi var inte besvikna. Fina spår. Minus 12. Strålande sol. Inte så tjockt snötäcke så snart kan vi kanske ta fram klubborna igen. En mäktig och härlig känsla spreds inom mig när jag på det här viset får ihop flera av mina bästa världar. Att göra saker tillsammans med kärestan. Att vistas på en av våra favoritplatser i fint väder både sommar som vinter. Kan det bli så mycket bättre?

Greenerna väntar under snön!

Bernt kämpar på i spåret!

Jag flyger fram i spåret!

Maken har fått dreadlocks i form av istappar!

Full rulle

Idag har jag haft fullt upp på jobbet. Lite ovant men kul som omväxling. Har till och med fått skjuta upp saker från idag till en annan dag. Inte vanligt i min nuvarande arbetssituation. Innehållet har varit blandat. Både lite mer jobbiga inslag men också flera positiva.

En bra dag på jobbet helt enkelt!

Första promenaden på länge

Ikväll hade det varit lätt att hitta ursäkter för att slippa. Har jag inte lite ont i halsen? Är inte vädret för kallt och tråkigt? Har jag inte lite för mycket annat jag borde göra? Det är inte roligt att gå själv så då slipper jag väl? Osv....

Men eftersom jag bestämt mig för att jag skulle komma ut och lufta mig en liten stund så ställde jag mig över alla hinder och ursäkter. Kom iväg på en uppfriskande promenad och den kändes bra. Gick och funderade på både det ena och det andra. Bland annat att det är 1,5 vecka sen jag sprang och nu är det inte läge på ett tag. Det har blivit sämre underlag under min semesterresa. Isigt, halkigt och snöigt. Börjar allt längta efter vår igen. Och att få plocka fram golfklubborna. Har inte hållt i mina älsklingar på 5 månader. Är sugen på en vårgolfresa till skåne men vet inte om tid och pengar finns. Men sånt funderade jag bland annat på........

Handlade också lite på hemvägen. Fördelade tyngden så att jag hade ungefär 4 kg i vardera två kassar. Eftersom jag har svårt för mina axlar, armar och nacke att bära statiskt så gick jag (i de lite mer skumma delarna av Kisa) och gjorde lyft. Passade på att träna Biceps, Triceps och axlarna. En mer konstig mittilivetkvinna får man nog leta efter i vårt lilla samhälle i alla fall.

Hemmajobbardag med många samtal

Efter en veckas semester var det då dags att jobba igen. Eftersom jag har förmånen att nån gång ibland kunna jobba hemifrån så hade jag planerat in en sån dag idag. Kändes lagom att smyga igång jobbet lite. Jag menar t ex kunna sova till 6:10 istället för 5:10 eller sätta igång en tvättmaskin mellan varven. (För sömn fanns lite brist på och tvätt överflöd på.)

I vanliga fall är det tyvärr inte så många som ringer mig. Jag pratar en del i telefon men oftast på mitt initiativ. Anhörigstödet i Vimmerby har inte riktigt fått den fart som jag önskat. Det tar tid och ork att sprida information om att jag finns. Idag har det dock ringt många samtal både från personal samt från nya och gamla anhöriga. Har haft massor av bra samtal i alla dessa fall. Och det känns så skönt! Att vara efterfrågad och att kunna göra en positiv skillnad för personen i andra änden av luren.

Det är nog inte så tokigt att komma tillbaka till jobbet ändå. Har faktiskt mycket positivt på gång!

Nu ska jag jobba nån timme till med dokumentation. En fördel med att jobba hemma kan vara att man har möjlighet att välja när man jobbar. På eftermiddagen tog jag en timmes dagsljus till längdskidåkning istället. Det kändes gott att åka dryga milen i spåret även hemma. Som sagt lite jobb till sen blir det hyrfilm med maken.

Dyra hamburgare på hemresan

Igår åkte vi kl 06:05 från Ramundberget. Gjorde ett stop i Sveg för tankning och toabesök. Nästa stopp blev i Borås där vi stannade till vid Mac Donalds för en billig och snabb lunch. Har tidigare år stannat vid så många konstiga lunchställen och blivit besvikna så i år bestämde vi oss redan innan att det fick bli nåt smidigt.

Tråkigt då att det inte var så snabbt på Donken heller. Vi fick vänta en del på vår tur och på maten. (Inte för att det var mycket folk.) Lite småäckligt mätta så att vi kunde klara oss ända hem satte vi oss i bilarna igen. På vindrutorna på båda bilarna satt nåt färglatt papper. P-böteslappar visade sig. Just precis vad man längtat efter. Klantigt av oss förstås men hur lätt är det att se med snöhögar och dålig skyltning. Smaken av dessa hamburgare sitter kvar även idag. Men det är väl bara att gilla läget och betala 1200 kr.

Klockan 15:25 var vi hemma igen och all packning bars in i huset. Förutom böterna så har vi haft en fantastisk vecka så nu återstår bara att försöka komma in i vardagen igen. Hade inte haft nåt emot att vara kvar en vecka till....................

Träningsdagbok v 6

Denna vecka ligger liksom för sig själv. Fjällsemester med mycket motion i friska luften. Kan det bli bättre? Åkt nästan 6,5 mil längd i härlig fjällnatur.

Vecka 6

Mån 7/2: 15 åk utför, 15 km längd
Tisd 8/2: 15 åk utför
Ons 9/2: 10 åk utför, 18 km längd, 2h bowling
Tors 10/2: 12 åk utför, 7 km längd
Fre 11/2: Tolkning 3 toppar offpist
Lör 12/2: 4 åk utför, 22 km längd
Sön 13/2: Vilodag/Hemresa

Bra sista dag i Ramundberget

Stugan nästan färdigstädad. I morrn ska vi åka hemåt tidigt. Vi har haft en så perfekt och underbar vecka så jag längtar redan till nästa år v 6. Har man hittat sitt eget vinterparadis som vi gjort så finns ingen anledning att åka nån annan stans.



På morgonen tog jag några egna utförsåk för att ta farväl av pisterna. Efter en tidig lunch drog sen Bernt och jag ut på en längre runda uppe på fjällen på andra sidan. Vi såg Ramundberget från den fjällsidan.


Naturligtvis upplevde vi massor av annat vackert på turen. Det var mycket kallt men soligt och vi hade en både jobbig men härlig längdåkning på dryga 2-milen.



Farväl Ramundberget. Om inte tidigare så ses vi nästa år!

Bilder från offpiståkning

Idag har jag utmanat mig själv och mina rädslor ordentligt. Offpist är inte min grej precis men jag hoppade in som stand in på dagens inbokade aktivitet. Vi var 8 st som åkte iväg. Nådde tre toppar genom tolkning (åka genom att hålla i ett rep bakom en skoter). Det var så vackert så det går inte att beskriva. En sann naturreligiös upplevelse. Sol, snö, fjälltoppar, vidunderlig utsikt och trevligt sällskap. Låter bilderna tala nästan för sig själva.

Hela gänget som var med:

Janne, jag, Bernt, Andreas, Stefan, Amelia, Simon, David

Stefan snart 50 år

Den 20 februari fyller min bror Stefan 50 år. En aktningsvärd ålder så självklar blir han lite extra firad här uppe redan denna vecka.

Igår blev han (av sina föräldrar och syskon fast bara jag var representerad) utbjuden på Ramundbergets lyxrestaurang. Agatons.

Vi åt tre-rätters och allt var så gott så det finns inte ord. Vi åt bara äkta vara med mat ifrån naturen uppe i fjällen runt Ramundberget. Björn, tjäder, löjrom, älg, ren, fjällröding, hjortron och mycket mer.
Goda viner till det sen var smaksensationerna en njutning i flera timmar.

Stefan och hans Mia

Hela gårdagskvällens sällskap: Ann-Marie, Stefan, Mia, Bernt, jag och Janne.

Aktiv semester

Både Bernt och jag fördrar att ha en aktiv semester. Att bara ligga på en solstol i en vecka och endast röra på sig för att hämta en kall öl i baren är inte riktigt vi. På sommaren kan det vara att spela golf i en vecka och varannan dag spela två rundor. På vintersemestern är det att skida så mycket som möjligt både utför och i spåret.

Idag har vi om möjligt varit mer än vanligt aktiva. Jag åkte först 2 timmar i backarna i Ramundberget. Lite halvjobbigt eftersom det kommit en dm nysnö på de pistade backarna. Är inte van att åka sån åkning så det var en utmaning. Den fixade jag allt bara jag övervann rädslan och kastade mig ut som vanligt. Men när backarn började invaderas av flera hundra danskar så fick jag nog.

Ann-Marie, Linnéa och Mia på fjällturen.

Mitt på dagen hängde både Bernt och jag med brorsan mfl på en fjälltur. Jag har varit med på den turen förut flera år men inte Bernt. En härlig tur på nästan 2 mil. Vi kom hem trötta men nöjda bara för att stressa till en middag innan det var dags för nästa utmaning.

Bernt kommer in efter fjällturen. Våra stugor i bakgrunden.

Stefan vann bowlingen!

På kvällen var det dags för den årliga bowlingmatchen. Hela gänget som är med v 6 brukar spela en turnering. Den enda bowling som jag spelar på ett år. Vi spelade i 2 timmar. Brorsan vann i år. Både bästa runda och totalen. Det kan vi väl bjussa på. Han fyller ju 50 om en vecka så det kan vi unna honom.

Härlig skidåkning i Funäsdalen

Ovan: Från toppen

Nedanför: Vä Samuel vilar lite. Hö Susanna utanför toppstugan

Idag har alla i vår familj haft en fantastisk dag i backarna i Funäsdalen. Soligt väder. Några minus. Inte mycket trängsel i backarna. Långa nypistade backar som gör att det suger ordentligt i låren när man kommer ned till liften. Skönt då med en 6 personers sittlift med fotstöd så man får vila ordentligt mellan åken. Hur det var så förändrades vädret helt plötsligt på 2 sekunder och slog om till snöstorm. Vi tog oss ned ett sista åk med snön piskande mot kinderna. Men det gjorde inget vi hade ändå tänkt avsluta vår härliga skidåkning i samma veva.

Har efter åkningen bunkrat upp med matvaror och alkohol nere i Funäsdalen. Så nu ska vi väl klara oss veckan ut. Snart vankas kaffe och våfflor i vår stuga och ikväll ska vi gå på afterski i grannhuset där brorsan Stefan bor med sin familj.

Bernt, jag och Simon

Det är nåt visst att dela såna här upplevelser som denna dags underbara skidåkning med sina nära och kära. Jag är en tacksam kvinna!

Träningssemester

Klinken: Stället jag åkte och vände vid idag.

Första heldagen i Ramundberget. Förmiddagen tillbringade jag med utförsåkning. Superhärligt i backarna. Inte så mycket folk och flera nypistade backar. Vädret var också hyfsat. Bernt och jag åkte ihop och det blev sammanlagt 15 åk. Får vara ok första dan.

Efter lunch åkte jag själv en lite längre runda på mina längdskidor. Klinkenrundan. Sammanlagt blev det 15 km på ett par skidor med superdåligt glid. Kämpigt till tusen och jag blev omåkt av 3 personer som svischade förbi. Pust! Jag åkte faktiskt om ett par också. Men idag kände jag mig inte som nån superlängdåkare. Snarare som världens sämsta. Men jag genomförde rundan i alla fall. Och det ger en viss tillfredsställelse att klara av ett uppsatt mål även om det är kämpigt.

Ikväll har vi bastat och spelat kort. Umgås med alla mina familjemedlemmar och trivs. Vi skrattar ikapp åt gamla minnen. Vi njuter av denna fantastiska plats som Ramundberget är. Med äkta trötthet som kommer sig av att ha motionerat och vistats många timmar i friska luften så sitter jag med ett glas vin i handen. Jag njuter av min vintersemester.

Träning v 5

Kollar man in vikten är det inte nåt positivt men jag tror ändå på min metod. Träna mera med roliga saker du mår bra av och tänk till lite på matintaget. Har varit ute två gånger och sprungit och känslan när jag kommer hem efter ett sånt pass går inte av för hackor. V 6 blir det mycket positiv träning. Framme i Ramundberget sen flera timmar tillbaka och redan tagit en runda i spåret med maken. I morrn bitti ska vi ut i svartpistade Prima direkt när de öppnar liften. Inte mycket går upp emot en nypistad backe.

v 5
Måndag: 1 h 30 min promenad
Tisdag: Joggingrunda knappt 5 km
Onsdag: Promenad 40 min, Qi Gong
Torsdag: Promenad 55 min, Mag/ryggövningar
Fredag: Joggingrunda knappt 5 km
Lördag: Vilodag
Söndag: 7 km längdskidåkning

Tänk så mycket packning

Börjar känna oss trötta efter en dag med mycket grejande. Packat ned det mesta. Stuvat in en hel del i bilarna. Vissa saker kan vi inte stuva in i förrän i morgon. Vissa saker håller vi på att packar just nu och sen ska alla väskor ut. En familj på fem personer har mycket som ska med.

I går tog maken och barnen beslutet att vi tar två bilar trots allt. Dels kan vi alla sitta bättre alla milen upp till vårt skidparadis. Men sen kan vi också ta med allt vi önskar och inte behöva prioritera och välja bort allt för mycket. Vi kan också dela på oss under veckan utan lämna en grupp utan bil. Det är värt mycket!

Nej. Bäst att ta itu med det sista och försöka få lite avkoppling. Siktar på att komma iväg mellan 5:00-5:30 imorgon. Ramundberget snart ses vi igen.

Ont ska med ont fördrivas

Eller hur var det?

När jag kom hem var jag trött och lite sliten efter en arbetsvecka. Har också haft ont i mina lårmuskler sedan första joggingturen i tisdags. Kände att jag borde nog få till lite motion. I helgen åker vi ju på skidresa och då kanske jag inte får till motionen på några dagar. En långpromenad tar ju sån tid. Nej det fick bli 5 km jogging istället.

Undrade allt lite hur det skulle gå eftersom jag fortfarande känner av förra joggingturen. Men ont ska med ont fördrivas så jag testade. Kändes faktiskt inget av värken i lårmusklerna de tre första km så det kanske stämmer. Men de sista två började det värka lite både här och där även på andra delar av benen. Nu är jag alltså stel som bara den ändå känns det toppen i knoppen. Jag utmanar mig själv och kliver över de hinder som möter mig på vägen.

Och ni som läser det här. Tänk inte: Att hon bara orkar! Utan: Kan HON så kan jag!

Stretching. Bastu och lite vin. Sen hoppas jag stelheten släpper av lite åtminstone. Trevlig helg!

Förberedelser och sjukdomar

I helgen ska hela familjen åka iväg till vårt vinterparadis: Ramundberget i Funäsdalen. Vi håller så smått på att förbereda. Tänkte i år försöka att inte vara ute i sista stund med allt. Det finns alltid massor som ska göras och kvällarna går fort. Men tyvärr blir det väl som vanligt när vi ska iväg ut och resa. Vi jobbar nästan halvt ihjäl oss natten innan.

Ikväll provas utrustningen. Några familjemedlemmar har inte åkt på några år och hittar inget som passar. Just nu har maken stort tålamod när han hjälper dottern att prova slalompjäxor. Hon är dessutom sjuk, har dålig ork och inget passar. Vi får se hur det går................

Själv tvättar och planerar jag vad vi ska ta med. Troligtvis blir vi bara familjen och då ska vi få plats med fem personer och all packning som ska med. Det kräver viss planering för att fixa. Jag är också lite orolig för att fler ska bli sjuka. Inte bara dottern som är sjuk utan jag tycker alla runt omkring är sjuka. Ingen idé att ta ut sorgerna i förskott. Det enda man kan göra är att äta lite extra vitaminer och nyttigheter och tvätta händerna. Nu åter till tvätten.

Årets första joggingtur

Fick ett infall efter att ha kommit hem från jobbet. Nån träning skulle till och har under några veckors tid funderat kring löpning. Så också ikväll: Var kan man springa i halkan och mörkret? Skulle jag klara av att springa? Det var väl några timmar sen jag åt? (Eftersom jag inte kan springa med massor med mat i magen.) Skulle jag kanske fråga maken om han ville hänga på? Hur långt är lagom första gången? Hur mycket kläder skulle jag ha på mig? Har vi några reflexvästar?




Hur som så blev det av. Sprang med ganska lätta ben i flera km tillsammans med Bernt. Min träning i skidspåret och genom promenader har gjort nytta. Ökade på farten den sista km i lätt uppförsbacke och då som först blev det lite jobbigt. Kommer säkert känna av det i benen i morgon och övermorgon. Men det var det värt tusen gånger om.



Känns kanonbra!