Hur svårt kan det va?

Vilken eftermiddag och kväll jag haft. Började med körövning med härliga gospelgänget. Idag hade vi riktigt go i kören. Man fylls av sån energi såna stunder. Och glädje förstås. Sista halvan började vi öva inför advents/julkonserten. Bara det ger en en extra kick.

Eftersom jag inte tränat mina onsdagspass i veckan så tog jag tag i det själv efter uppåttjacket som kören gav. Tränade ett 50 minuters zumbapass framför tv:n själv. Äldste sonen på 21 år undrade om jag inte skulle fälla ned persiennerna. Han var nog rädd för vad grannarna skulle tänka om de såg mig vicka på höfterna, skaka på bysten och bara allmänt dansa runt till alla zumbasteg. MEN det gjorde jag icke. Jag fattar ju att jag inte ser så där vältränad och smidig som de på tv:n men jag känner mig sån för en stund. Det är väl huvudsaken.

Och efter zumban så kom jag upp ytterligare ett steg på energiskalan. Kändes som om jag ville göra nåt mer. Så byte av skor till joggingdojor plus en träningsjacka. Säkert ett år sen sist och nåt jag trodde skulle va jobbigt och att jag skulle känna mig som en klumpig elefant. Men det gick hur bra som helst. Kände mig mer som en elegant gasell. Nu sprang jag inget maraton precis men ändå några km utan problem. Än finns det krut i kärringen.

O la la. Med lite positiv energi är inget omöjligt.

(Avslutat med pizza och filmen Dear John! Det var jag sannerligen värd.)

Även den mörka årstiden.....

......rusar iväg i en hast. Imorgon är det november. Den mörkaste och jobbigaste månaden på året men går den lika fort som oktober så är det snart härlig adventstid.

På tal om advent så kunde jag inte hålla mig längre. Igår har första årgånsglöggen intagits med hemmaskållad mandel, russin, hembakade pepparkakor och ädelost. Mums!

Igår var maken och jag ute och spelade en (kanske) sista 18-hålsrunda för i år. Det var en underbar golf- och höstdag. Nu kan jag ställa undan klubborna med en god känsla (slog maken) men samtidigt gav det mersmak. Hade inte spelat på tre veckor och nu kom jag ihåg hur mycket positivt man upplever där ute i friska luften på golfbanan. Och vilken fin bana vi har fortfarande. Kinda GK´s bana är i ett mycket bra skick fast det är så sent på säsongen.

I morrn är det dags för min sista långarbetsdag på ett tag. Har jobbat även på kvällen under en dag i veckan de senaste 5 veckorna. Blir ju lite plus i flexen och jag är med på mycket givande möten som ger mig mycket i jobbet. Samtidigt inget att rekommendera att jobba typ 12 timmar på en dag. Inte för mig i alla fall. I fredags var jag så trött så jag nästan flippade ur (på i mitt tycke mina lata barn) när jag kom hem.

Idag är det hemmajobb och körövning som gäller. Samtidigt som maken håller på med ett annat viktigt projket i trädgården. Idag kommer ett stor steg ske därute som kräver hjälp av ett gäng starka karlar. Mer om detta en annan dag.

Hemmaonsdag

Känns SÅ lyxigt men samtidigt välförtjänt. Har jobbat lite mkt de senaste veckorna. Jobbat som vanligt plus en kväll i veckan. Därför har timmar att ta ut i flexbanken byggts på. Beslutade därför att idag när jag inte hade nån träff eller möte inbokat skulle jag jobba hemifrån samt ta ledigt resten.

Sovmorgon till 7. Mmmmm. Hunnit med att se hemmet i dagsljus. Bäddat sängen. Tvättat och strykt tvätt. Handlat glögg. Betalat räkningar. Lagat lunch. Och jobbat några timmar med telefonsamtal och pappersarbete.

Återstår resten av dagen och nu kör det ihop sig. Jag vill ju så mycket. Onsdagen är min träningsdag då jag tränar två pass i rad. Det är liksom heligt. Inget mer än sjukdom och jobb kan komma emellan. Ikväll får jag dock välja bort det ändå eftersom familjen insåg att det är en ypperlig dag av flera olika anledningar att åka in till Linköping och göra ärenden. Jag inser det själv också. Därför drar snart 3/5 av familjen iväg och 2/3 kommer efter senare. Ikväll kommer jag vara trött och många kronor fattigare...............

Pigg, relativt i alla fall.

Jo faktiskt. Jag känner mig helt OK för att vara måndag morgon. Senaste tiden har jag inte alls känt mig utvilad efter helgen och när nästa vecka börjar. Idag känns det riktigt bra eftersom jag haft en oinbokad helg hemma.

Nu är jag redo att ta mig an veckan och ser inga hinder, bara utmaningar.

Hemmahelg

Njuter av min helg hemma. Inget inbokat. Har inte haft en sån här helg på hur långt tillbaka som helst. Ibland behöver man sånt.

Inte för att det fattas saker att fylla helgen med. Här finns mer än lovligt att styra med och det gäller att inte få panik när jag är hemma och ska välja nåt av allt jag borde göra. Igår hade jag en liten släng av beslutsångest och otillräcklighetskänsla. Vet inte om nån kan känna igen sig i den men för mig handlar det om att helt plötsligt ha tid att möta det där berget av saker som jag skjutit upp. När allt kommer rusande samtidigt och innan jag hunnit prioritera så fylls jag av en olustig känsla. Men igår kunda jag mota bort den som tur var.

Försöker denna helg att blanda nytta med nöje. Arbetar aktivt med toppen på berget av "bordegörasakerihemmet" och "bordegörasakerförattjagskamåbättre". Nu ska jag göra lite fm-kaffe för det borde göra så att jag kan lägga i en växel till.

Låååång dag + åt rätt håll

Idag åkte jag hemifrån 06:15 och kommer förhoppningsvis hem igen vid 21-tiden. Tur det är fredag imorgon så att helgen snart ligger där och väntar. Jag längtar redan dit men eftersom jag har mycket att stå i på jobbet så går det nog fort tills det är fredag eftermiddag. Idag är det utbildning kring olika lagar på schemat hela dagen och sen har jag en anhörigträff i kväll.

Igår var jag och rörde på mig igen. Nu var det 14 dagar sen sist så att gå på Zumba- och efter det Step Up-pass var hur skönt som helst. Kanske att hjärnan inte var helt med på slutet av Step-passet eftersom jag hade lite dåligt med näring i kroppen. Att försöka undvika snabba kolhydrater går skapligt bara man ligger steget före och planerar inför situationer framför sig. Nu har jag ju bara hållt på 3 dagar men känner redan stor effekt av att minska intaget av snabba kolhydrater. Volangen minskar. Bubblet i magen är nästan borta. De stora trötthetsdipparna är ett minne blott. Ja, så här borde jag leva jämt. Fattar inte att det ska va så svårt. Eller egentligen varför det ska va så lätt att halka tillbaka till dåliga vanor igen.

De första dagarna är värst

Nu har jag fått nog. Man kommer till en gräns liksom. När inga kläder i garderoben passar. När kroppen ger tydliga signaler att den inte mår bra. Då måste jag lyssna.

Säger inte att det är lätt. Har glidit in i dåliga vanor igen. Men nu får det va slut med godis och bröd och andra snabba kolhydrater på ett tag. Helst för alltid tyvärr men det klarar jag inte. Tar en dag i taget.

Senhöst

Lövprassel under kängans steg.
Mörkret gör mig tung och seg.

Ögon som har svårt att vakna.
Fötter som sällan är nakna.

Frostnätter och soliga fina dagar.
Regnrusk och blåst och jag klagar.

Försöker se det fina och vackra.
Det finns där och jag vill tacka.

Jag rycker upp mig och tar nya tag.
Mörkret är ju inte evigt, inte heller jag.

Måndag igen

Som vanligt har min helg gått i rasande tempo och varit välfylld av aktiviteter. Har nu lunchrast på jobbet och fick då lite tid att gå in på datorn. Inte ens det har jag haft tid med i helgen.

I lördags var det gospeldag i Åtvidaberg. En liten kärntrupp bestående av 6 personer från Kinda Gospelkör deltog i Åtvidabergskörernas gospeldag. Det är så härligt befriande när riktiga gospelproffs kommer och leder en stor massa av människor att sjunga från hjärtat. Släppa loss. Släppa allt vad texter och noter heter och fullständigt lita på att körledaren visar vägen. På kvällen var det konsert i Åtvids gamla kyrka. Har inte varit där på drygt 3 år då vi var på minsta lillkusinens känslosamma dop när Edvin döptes och vår dotter Susanna sjöng och spelade solo så fint. Allt går igen på nåt sätt. Nu var jag där och tillsammans med massor av andra i sångens berusning gjorde att kyrkan fylldes av känslor. En lång men underbar dag!

I går så var det sista golftävlingen för säsongen på Kinda GK. Starten på tävlingen blev lite försenad pga frost. Så det blev en hel dag på söndagen med. Tillsammans med maken och Nisse G kom jag på en 3:e plats. Ett bra avslut på en annars lite knackig säsong för mig. Kommer kanske spela en sista gång till men sen ska klubborna banne mig upp på hyllan. Har liksom lite annat att ta tag i också.

Nej nu måste jag återgå till jobbet som väntar. Ser fram emot nästa helg då jag inte har något inbokat. Det var länge sen.......

Snurrar på

På jobbet snurrar det på. Under en period kanske man mer kunde beskriva det som lunkar på, men nu snurrar det lite fortare. Roligt! Dagarna känns mer meningsfulla när ett visst flyt infinner sig. Jag funkar också bättre och idéer flödar lättare i min hjärna.

Samtidigt som balansen rätt lätt kan rubbas om det blir för mycket. Just nu går hjärnan nästan på högvarv även när jag ska sova. Är inte orolig eller så men fylld av energi och tankar när jag ska sova. Kan säga att när jag sen ska gå upp efter några timmars orolig sömn är "fylld av energi" inte ett begrepp som beskriver detta vrak till människa. Att det sen är mörkt även flera timmar efter att jag gått upp gör mig inte piggare.

Snart intar jag min första kopp kaffe och tar itu med karusellen. Idag ska jag inte köra på högsta fart utan mer en seglande hastighet där jag hinner se och reflektera över landskapet (arbetet på mitt skrivbord).

Bra flow idag

Idag ska jag inte klaga. Har verkligen fått mycket gjort på jobbet. Fått tag i personer jag jagat i telefon i en vecka. Troligtvis fått en lösning på underhållningen på min julfest. Själv blivit kontaktad. Haft flera möten i r l. Delat ut broschyrer och visitkort till folk som efterfrågat dem. Träffat mina gamla kollegor en liten stund och de bjöd mig på sin grötlunch i december. Sötnosarna. Jag saknar dem!

Dessutom kommer jag att få nån hundring eller två i löneförhöjning. Man kan ju aldrig ta en sån sak förgiven så det verkar ju bra.

Har också fått erbjudande om att bli bjuden på lunch eller en date på kvällen av en som vill visa sin uppskattning. (Inte min man och inget jobbrelaterat.)

En dag med flyt helt enkelt. Me like!

Flex är målet idag

Känner mig ganska sliten just nu. Vet att det beror på att jag haft för mycket omkring mig ett tag. Jag fixar inte det. Vet ju om det. Ändå gör jag mina misstag ibland. Har man en gång varit nära den där väggen måste man planera in mer luft i almanackan. Måste liksom landa mellan varven.

Idag är enda dagen jag har luft i jobbalmanackan så jag tänker jobba järnet under förmiddagen för att kunna ta flex i eftermiddag. Måste försöka komma ikapp mig själv för att må bra.

Tackar gudarna för flexen!

Olustig deppkänsla

Inte ofta jag känner så här men idag har jag haft en totalt bortkastad dag. Kände redan igår att det jag skulle göra idag verkligen inte var nåt jag kände för. Hade anmält mig till en golftävling och prisutdelningsceremoni efter Östergötlands damtour. Inte för att jag hade nåt pris att hämta (kom bara 5:a i B-klassen). Men min golfkompis Maggan kom ju etta i B-klassen och jag ville följa med och göra henne sällskap osv.

Maggan blev sen akut sjuk så därför sjönk lusten för att åka. Det har varit lite dålig info om denna tävling och den var en bra bit bort. I Valdemarsvik. Det gjorde att det kändes ännu tråkigare. Visste knappt om den skulle bli av eftersom det bara var 13 anmälda men eftersom jag har svårt att svika så kände jag mig tvungen att åka. Jag har också haft lite för mycket omkring mig ett tag så jag skulle verkligen behövt en dag hemma. Plikttrogen som jag är så körde jag iväg men åkte fel i flera mil och kom till tävlingen med pulsen och andan uppe i en alltför hög nivå.

På tävlingen spelade jag naturligtvis helt under isen. Kom sist och slet åt mig en chokladkartong på prisbordet för denna fina placering. Den kom väl till pass när jag åkte hem. Hade knappt fått i mig nåt ätbart på hela dan. Svimfärdig landade jag hemma med en deppkänsla för en stund sen.

Tog med priserna hem till Maggan i alla fall. Så nåt bra för nån annan har jag ju gjort idag åtminstone. Nu ska jag glömma denna dag och gå in och värma mig i bastun.

Jag är seeeeg

Har varit med om flera höjdpunkter det senaste dygnet men det tar på krafterna på en mitt i livet kvinna. I natt gick jag och la mig först vid kl 3. Efter det var jag tvungen att hinna med nåt kapitel i Morgan Allings bok innan jag somnade. Har idag legat och halvsuttit för att läsa ut boken på förmiddagen. Den fångade mig från första raden till den sista. Läs den om du vill få ta del av ett och flera gripande människoöden. Jag fascineras alltid av "maskrosbarn". Den förmåga som människor som Morgan har att inte bli offer även om det finns hur många ursäkter som helst.

Igår kväll var jag och maken på vinprovning för första gången i vårt liv. Sex viner från ett och samma distrikt skulle provas. Jag tyckte det var svårt. Har en förmåga att kunna bli lite för analytisk så jag satt fast med näsan i det första glaset när mina bordsgrannar var inne på det femte. Ska nu ta ställning till om jag ska gå med i munskänkarna. Vi åt också mat innan det hela avslutades. Kvällen var så lagom redan där kl 22:00. En trött kvinna så där på fredagkvällen.

Men det var inte slut med det. Maken hade tackat Ja till att gå bort till ett par nya vänner efter det med. På nåt glas och lättare tilltugg. Jo tack! Tjena! Det var dukat tjusigt till förrätt och huvudrätt vid stora finbordet. Jag som var proppmätt. Och maten var lagad av en gourmé kock. Var ju tvungen att äta och det smakade ljuvligt delikat. Jag led av att inte kunna äta fullt ut eftersom magen redan var full. Vi fortsatte alltså vårt vindrickande ända fram till kl 2:30 på natten. En trevlig natt men som sagt idag är jag:

seg!

Morgan Alling förgyllde min dag.

Idag har varit en mörk och regnig dag. Hela dagen har varit tung och deppig. Jag har jobbat långdag och knappt träffat en kotte på hela dagen. Då blir jag lite nere. Jag måste verkligen inte ha folk omkring mig jämt men om man älskar att jobba med människor så vill man liksom även få till lite möten i verkliga livet. En tung och deppig dag i en ensam anhörigkonsulents vardag innehöll dock några ljuspunkter. På kvällen var jag på en anhörigträff på en avdelning på ett särskilt boende. Och då träffade jag många människor. Både personal och anhöriga och det värmde mitt anhörigstödshjärta att se värmen mellan dem när de pratade om de som bor på avdelningen. Precis så ska det va! Tryggt och gott för den anhöriga att veta att min pappa/mamma/fru/make har det bra här.



Sen har jag ju mitt visserligen ganska korta möte med en person som jag beundrar. Jag har idag gjort en sak för första gången. Först av alla stod jag i signeringskön på Bokia i Vimmerby. Jag hade ändå tänkt köpa Morgans bok och när han nu skulle komma så ville jag passa på att få hans autograf i boken. Morgan var precis så gullig och go som jag föreställt mig. Jag fick både kram och hjärta i boken. Kände hur jag rodnade ända upp till öronen under min foundation. Nu längtar jag efter att få läsa den så jag lägger min andra bok åt sidan ett tag och ger mig in i Morgans uppväxt och liv. Tror att jag kommer att bli berörd och just nu vill jag inget annat.

Röra på fläsket

Ikväll var det så dags igen för veckans Zumbapass. Helfullt i gympasalen på Bäck. Zumbafebern går som en löpeld och alla vill vara med och prova. Gammal som ung. Tjock som smal. Vältränad som otränad. Och det var härligt ikväll med men jag och dottern som var med hade ork och lust över när passet var slut.

Tur då att Susannes step up startade ikväll. Vi har väntat och längtat efter det. Synd att de bägge passen ligger precis efter varandra bara. Men förresten kanske det inte är synd. När man ändå kommit iväg så kan man väl köra på. Och det gjorde vi. Har inte gått på step på nåt år och jag har faktiskt saknat det. Det var också jättehärligt! Så nu sitter jag här med spaghettiben men med en nöjdhetskänsla. För jag klarade av det. Utan alltför stora problem. Det var mer än jag trodde om den otränade halvfläskiga tant jag i nuläget känner mig som.

Gott att röra på kroppen men imorrn och på fredag kanske jag känner på ett annat vis.......

Småfrusen men inte i kväll

Lunchen är uppäten. Sitter ensam på mitt kontor och jagar folk på telefon, skriver dokument på datorn, läser osv. Hösten är kall utanför fönstret och kylan tränger in till mig också. Känner att jag blir frusen av att sitta stilla. Så idag har jag tagit fram en kär gammal trogen vän, nämligen vetekudden och den värmer så gott. Till det lite tända ljus vid mina måltider. Tänker på min anhöriggrupp som idag är på Måbra dag. Blir glad och varm i tankarna eftersom jag vet att dessa anhöriga så väl behöver och förtjänar en dag då någon tar hand om dem istället.

Ja det finns alltid ljus och värme även om det blåser kallt. Det är viktigt att komma ihåg!

Ikväll ser jag med glädje fram emot ett nytt Zumba-pass. Igår kom mina Zumba sticks med posten så nu är jag lite mer redo. Har dessutom fått hem några träningsdvd så nu kan jag köra några höftrullningar även hemma framför tv:n. Det är kul men svårt att få till med en gång. Övning ger färdighet och vad gör det att jag är frusen nu. Ikväll kommer jag skaka, rulla, dansa, stega mig jättevarm.

Helgerna går så fort

Ja alla dagar springer visserligen iväg i en hiskelig fart men helgerna i en fart som är svår att hinna med i. När jag kommer till söndagen är jag nöjd med helgen men skulle önska att den hade en dag till.

Idag har vi ändå haft en bra hemmajobbardag. Har faktiskt hunnit med lite på den långa listan jag ännu bara har i huvudet. Vi har sällan en hel dag till att få nåt gjort hemma så det kändes riktigt bra att vi idag hade en undantagsdag. Vårt kära fritidsintresse golfen tar förstås en hel del tid från annat. Får lite glirlingar från en del håll att "ni har ju aldrig tid". Saken är den att det har vi visst men det kan krävas lite planering. Och snart är ju golfsäsongen över för denna gång.

I dag går mina tankar också till restaurang och servicehuset i Pinnarp som i natt brunnit ned. Det känns konstigt fast jag själv inte sett det på plats. Många minnen har jag från denna kåk. Tragiskt men huvudsaken att inga människor eller djur kom till skada.

ShoppingCissi

Var faktiskt riktigt duktig i flera dagar när jag hade fått lön. Gick inte och förstörde merparten direkt. Kände suget och var ute och kikade i skyltfönster och inne i affärer. Kollade in om det kunde tänkas vara något som jag ville ha. Hade just inga måsten men ibland kan det uppstå bara av att se något fint till hemmet, mig själv eller nån annan. Sån är jag när jag har pengar!

Men jag lyckades hålla mig eller snarare fanns det inget som jag bara måste köpa när jag såg det. Ett par dagar senare är läget ett annat. Kom på att jag behövde en del trots allt. T ex:

• Lite goda höstteer.


• Fina designade blockljus i olika färger.


• Prydnadspumpor.


• Zumbaprylar så att jag kan träna för fullt.

Nu kan snart hösten komma. Ska bara putsa alla mina 25 (x 4 sidor) fönster nån dag. Spela färdigt säsongens golftävlingar och lägga klubborna på hyllan. Klippa gräset en sista gång. Rensa upp i trädgården. Plocka undan sommarkläder. Och.......

Men inte ikväll. Nu ska jag krypa in i nån mysdress. Tända några av mina fina ljus. Dricka en kopp gott höstte. Kolla på mina fina pumpor. Drömma om min fint vältränade Zumbakropp som jag kommer att ha om ett halvår. Mmmmmmm...........