Jo såna har man faktiskt alltsom oftast om man tänker efter. Tyvärr glöms de snabbt bort. Igår träffade jag och pratade med en äldre kvinna. Hon var så härlig på alla sätt och vis. Pigg och vital och snabbtänkt. Minne bättre än vilken 20 åring som helst. Grejen var att hon är 103 år. Hon tillhör alltså gruppen ÄÄÄÄÄ. Jo det är sant. Ett nytt begrepp håller på att ta form i Sverige. Nu har vi inte bara äldre (över 65) och äldre äldre (över 80) utan det nya är ännu äldre än äldre äldre (över 100). De börjar vara några stycken.
Men ändå. Alla dessa hundra + personer är inte så där med i vad som händer och sker som denna underbara kvinna. Och jag som brukar känna mig gammal och gaggig ibland. Jag är ju för sjutton exakt 60 år yngre än denna dam. Wow. Ett sånt möte känns speciellt.
Jag glömmer heller aldrig när jag som 19-åring jobbade i hemtjänsten. Några gånger jobbade jag hos en fin gammal man som klarade allt utom städning själv. Han lagade mat och gick till affären. Han tyckte om att avsluta städningen med en liten fika och pratstund som så många gjorde på den tiden. Det sociala är oftast viktigare än att ha det tipp topp. En sån gång när vi satt och pratade som två vuxna människor i ett intressant samtal om livet så började vi prata ålder. Det gick då upp för oss båda att det var exakt 80 år mellan oss. Ändå så var det ett gott och vuxet samtal vi förde. Också ett speciellt möte som etsat sig kvar i mitt annars lite dåliga minne.
Något jag annars upptäckt kan förstärka och etsa sig kvar i minnesbarken är dofter. En tvål eller en parfym jag köpt vid ett speciellt tillfälle gör att jag minns det mesta kring händelsen varje gång jag använder den. Nu ska jag ta mig en glögg framför en hyrfilm. Näsan rinner så jag vet inte om jag kommer känna nån doft och minnas alla härliga glöggstunder. Hur som så är glöggen förknippad med en härlig känsla och det vill jag uppleva en stund mitt i förkylningstiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar