Det är väl aldrig för sent?

I helgen ledde det ena till det andra men slutade med att halva övervåningen är belamrad med saker som jag skulle tagit tag i för åratal sen men legat nedknölade i lådor och skåp. Ja nu ska ni få höra vilken fruktansvärd mamma jag är bland annat. Och vilket kaos jag egentligen lever i. Tror baske mig att jag landat i vilket stort mål i livet jag ska ha detta år.

2012 = Stora röjaråret!

Och då är det inte röj som i fest och glam utan röjning av all bråte som finns i mitt hem. Allt det där som blivit kvar som nåt som kan vara bra att ha, eller det där orkar jag inte ta tag i nu eller det där gömmer jag så låtsas jag att det inte finns.

I lördags började jag plocka med våra fotografier. Många album finns men ännu fler fotografier som bara ligger i oordning eller i paketen de kom i. Och längst ned i en låda hittade jag flera dåliga samveten. Barnens "Min första bok". Den äldsta sonens bok var i alla fall klar. I den hade jag skrivit och satt in bilder inte bara från hans första år utan fram till 7-årsåldern. Men dotterns var bara halvklar och yngsta sonens var bara påbörjad. Snacka om dålig morsa! Så jag färdigställde de två yngsta barnens böcker också. I veckan ska jag fortsätta med alla fotografier som ligger över en stor del av huset. En del ska jag göra något roligt av. Andra ska in i olika album. Sorteringen har bara börjat.