Mitt älskade jobb. Med så många saker som är perfekta för mig och där jag känner mig perfekt för uppgiften. Så många underbara kämpande anhöriga. Så många fina möten med människor där jag med mitt bemötande kan göra skillnad, stor skillnad. Det är fantastiskt på många vis.
Så finns där en del kämpiga saker och de kan ibland bli övermäktiga för en ensamarbetare. Så visst grubblar jag. Tar med mig grubblerierna hem även på fritiden. Nåt gnager.
Jag har dock små änglar som finns vid min sida. Som gör att jag kämpar vidare. Orkar ett tag till. Idag har jag lunchat med en. Fått en personlig hälsning av en annan. Blivit sedd av en tredje. Plötsligt så lättar de tunga molnen. Jag är inte ensam. Tänk så viktigt det är att ha små tankstationer där jag kan hämta kraft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar