Ikväll har jag gjort något jag aldrig tidigare gjort. Kanske har jag känt mig sugen mååånga gånger men det jag gjort gör man liksom inte utan en riktigt bra anledning. Dåligt spel är liksom inte tillräcklig orsak. I kvällens tävling blev jag lottad att gå med två av klubbens bästa spelare. Jag har inget emot nån av dem i vanliga fall men ikväll kan de dra åt fanders.
De brydde sig nämligen inte om mitt spel för fem öre. Kollade inte in mina slag och vart min boll tog vägen. Ställde sig flera meter framför min utslagstee (jag är van att man står bakom eller åtminstone vid sidan om för att kolla). Rusade efter mitt slag var avklarat fram till sina egna bollar även om min låg mycket längre bak än deras. Jag fick alltså återigen slå utan att nån kollade var min boll tog vägen. Allt detta resulterade förstås i att jag blev superstressad och frustrerad och naturligtvis slog både snett in i högt gräs eller skogen när jag kollade upp för tidigt efter min egen boll. Väl i detta gräs eller denna skog hittade jag inte min boll. Efter två och ett halvt hål hade jag fått nog. Kände hur gråten fanns i mitt bröst och ursäktade mig men sa att jag bryter tävlingen idag. Jag klarar inte av att gå med två så duktiga spelare som inte hjälper mig att kolla efter mina bollar. No hard feelings men så är det. Ingen av dem bad om ursäkt och tyckte nog bara det var skönt att slippa mig. Den ena svarade med kommentaren tråkigt att du känner så men såg du mitt slag 230 meter. Ja synd bara att det var din andra boll, svarade jag. Naturligtvis hade han bara sitt eget spel i huvudet.
Så ikväll var första gången nånsin som det var tråkigt att spela med herrar. Jag har aldrig känt så förut och hoppas slippa känna så nån mer gång. Kanske är det ändå bra att jag får vila ikväll. Har en tävling på lördag och en tidigt på söndag många mil bort. Hoppas på att få lite mer hänsynsfulla spelare i min boll då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar