Sviter och infall

Att jobba har gått skapligt idag. Har fått många positiva kommentarer efter att folk läst Vimmerbytidningen idag. Det var ett litet reportage om mig och mitt arbete med anhörigstöd idag. Känns alltid konstigt att se sig själv eller bli citerad i tidningen så själv kan jag liksom inte avgöra om artikeln fick fram det budskap som var tänkt. Men efter att ha fått feedback från flera utomstående så var det nog bra. Skönt.

Det var mer när jag kom hem och jag fått ett infall som det hela började. Föreslog för maken och yngsta sonen att vi skulle göra nåt annorlunda istället för att käka middag hemma. Varför vänta tills man har semester innan allt avkopplande och firande kan börja? Jag menar, det är väl bättre att passa på när vädret är bra och infallen kommer. Vi diskuterade några alternativ och gjorde valet att gå till Café Columbia.

När vi stod och skulle beställa våra olika mat/fikarätter så slutade min hjärna att ha kontakt med min verbala förmåga och kontakt med närminnet. Diskuterade min smörgås med killen i köket och frågade om det fanns en utan skinka. Han lovade att fixa en ostfralla med grönsaker. Jag svarade typ: Bra att du gör en macka med endast skinka, det är huvudsaken eftersom jag inte äter kött! Efter alla beställningar och betalningen var klar gick jag ut och satte mig hos mina grabbar. Efter en stund/5 minuter kom jag på att jag inte fått med min väska. Den stod kvar inne på cafét. Nu stirrade personalen på mig och jag fattar hur de tänkte. Jag ursäktade mig i ganska svamlande ordalag. Nån timme senare hade jag bestämt mig för att köpa två glasskulor också. Tror ni inte att jag gjorde samma sak igen? Sa namnet på en helt annan smak än jag menade men kollade på rätt glass. Killen var så snäll och tillmötesgående ändå och jag hann rätta till mitt misstag innan det var försent. Han frågade dock för säkerhets skull att kula nummer två var rätt. Snacka om vimsig person! Hjälp! Ja jag vet ju vad det handlar om så det är liksom bara att acceptera. Det är sviter från en alltför fulltecknad helg med en släng av värmeslag.

Trots all min vimsighet har det varit en helskön och avkopplande kväll. Mer sånt tack, fast helst då utan dessa kognitiva nedsättningar.