Idag har jag försökt råda bot på min otillräckliga känsla. Har öppet både visat och berättat om hur jag känner på jobbet, hemma och till en vän. Har bett mina medmänniskor om hjälp. Berättat att jag har svårt att be om hjälp men nu faktiskt gjort det, utan att be om ursäkt till och med. Sen har jag skjutit upp arbetsuppgifter till en annan dag som människor tyckte jag skulle gjort idag (helst igår eller för två dagar sen). Också det utan att be om ursäkt! Första steget taget mot målet att känna mig mer tillfreds i en stressfylld situation.
Andra steget tog jag ikväll. Gav mig ut på en härlig promenad i naturen. Bara jag och vår fantastiska natur runt omkring mig. Ingen annan stans kan jag finna sån läkande kraft som där.
På kvällen hon vandrade mitt i ett blåvitt hav.
Kände den läkande kraft som naturen gav.
Njöt av fågelsång och smakade björkens sav.
Levde för stunden, i luften fanns inga krav.
Vackra vägen smälte isen i hjärtats nav.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar