Ja det händer inte så ofta men ibland lyckas jag förvåna mig själv. Att inse att jag besitter enorma kapaciteter om jag bara vill och är envis. Jag har en fantastisk kropp. Nu menar jag inte att jag har en vacker, snygg eller sexig kropp. Knappast med denna fettvolang runt magen. Men kroppen som sådan. Att den funkar så pass bra som den gör. De är ett fantastiska under, våra kroppar.
Igår sprang jag dryga halvmilen efter 16 dagars uppehåll. Har inte kunnat och velat träna med en förkylning i kroppen. Nu kom jag iväg även om jag kände av ett visst motstånd pga att det var så länge sen. Över 2 veckor sen jag sprang sist och den gången var det 3 veckor sen jag sprang senast. Mina små löparrundor sker inte så ofta just nu som ni förstår.
Men just därför blir jag imponerad av kroppen som fixar det galant!
Jag höll ett lagom tempo förstås och det kändes kanon. Jag blev inte totalslut. Uppförsbackarna kändes helt ok. Tiden var ungefär som jag brukar ha. I´m impressed. Längtar till nästa gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar