Befriande känslor

Ibland kan det vara ganska lite som gör stor skillnad. Som att ligga i fas med matplanering och t o m ha rester att värma en måndagkväll. Bara sätta sig till bords och inte behöva stressa igång med att skala, hacka, koka, steka eller liknande. Helt befriande känsla. Kvällen blir desto längre till annat. Nu hör det till saken att nuförtiden händer inte detta så ofta. Men när jag nån gång lyckas är det härligt. Eftersom det kändes så bra ikväll fortsatte jag med att steka biffar till familjens middag imorrn. Till mig blir det alltid nån råd. Öppna en burk makrill eller ja, nåt som går fort. Samtidigt som jag stekte biffarna övade jag min stämma till Py Bäckman konserten på söndag. Låter förskräckligt när man bara hör första sopranstämman men övning behövs. Ja sen blev det dags för det som jag tycker är bland det mest befriande som finns. En liten avgränsad uppgift men som ger mig en sån inre frid för nån dag eller två. Det är att åka och källsortera och panta flaskor och burkar. En kladdig uppgift men efteråt så är det värt det. Jag hoppas att jag nån dag kan göra slag i saken och åka och slänga eller skänka bort annat med. För hur det är så samlar man på sig enorma mängder med grejor och har man som jag svårt att kasta så blir det fullt. Men ikväll nöjer jag mig med pant och källsortering. I´m released.