Vuxna barn som bor hemma

Det är ett speciellt skede i livet som jag befinner mig i. De två äldsta barnen är i det närmaste vuxna. I vissa stunder känns det inte länge sen som vi busade runt i trädgården, jag läste sagor för dem eller de gick med sina små händer i min hand. Men i nästa stund så står jag inför faktum att dras med vuxna men samtidigt krävande barn som bor i mitt hem. Oftast ser jag inte skymten av dem men sen finns de där en annan dag och ska ha mat, tillgång till toaletter, tv-rummet, bastun och chokladen som jag gömt i skåpet. Så länge de bor hemma så kan vi inte riktigt få till det där vuxna förälder-barn förhållandet. Och jag kan säga att jag börjar längta till den dagen även om jag älskar mina barn. Det ska bli spännande att se när de ska stå helt på egna ben. Att få vara med på en sån resa som det är att följa sitt barn från nyfödd till vuxenlivet är det mest spännande och utmanande jag gett mig in på.

Det som gör mig extra glad just nu är ändå att både 19 och 22-åringen har jobb efter att ha varit arbetslösa en tid. Att ha ett jobb betyder så mycket. Inte minst att kunna stå på de där benen på egen hand och tjäna pengar så de slipper vara helt beroende av oss. Men sen ger det också så mycket annat som t ex struktur på dagen, nyttig vuxenerfarenhet och en chans att få prova sina vingar. Snart är de kanske flygfärdiga på riktigt och då kommer det bli tyst och konstigt ett tag. Bäst att passa på att njuta av röran ett tag till!

Hämnden

Myskväll med dottern och hyrfilm. Susanne Biers Hämnden var ett toppenbra val. En film som stannar kvar inom mig lite längre än det tar att gå upp med brickan med disken efter det vi mumsade på i alla fall. Vissa filmer kan vara bra för stunden men glöms lika fort. De var liksom bara ett litet tidsfördriv och en njutning likt en karamell som smakar ok. Men sen finns dessa filmer där jag placerar Hämnden. En film med många bottnar och som rör vid flera strängar och på ett djupare plan än nåt ytligt tidsfördriv. En sån film är som ett gott årgångsvin som man vill njuta av länge och som jag kan förnimma smaken av en lång tid efteråt.

Det som inte dödar, härdar

Gav mig i kväll ut på en lagom springrunda på 6,5-7 km. Fick puscha mig själv en del. Är inte riktigt i samma positiva energifas denna vecka som jag befunnit mig i en längre tid nu. Men till sist hade jag bestämt att det fick bli en joggingrunda. Redan då jag lämnade min tomt och kom ut på gatan insåg jag att det regnade lite. Kanske borde jag ha tagit på mig en keps åtminstone för att slippa få fukt på glasögonen. Men inte sjutton vände jag för en sån sak. Lite duggregn får man väl stå ut med tänkte jag. Hade jag vänt kanske jag hade ångrat mig.

Efter 500 meter började regnet bli lite värre och efter 2 km försökte jag torka av glasögonen. Efter 3 km gjorde jag ett nytt försök. (Va fasen glasögonen kanske kunde skydda mascaran från att rinna lite i alla fall.) Efter 4 km åkte de ned i fickan och mitt dyngsura hår som det rann stora vårfloder från försökte jag dra bakåt i nån sorts bratfrisyr. Kläderna började vid det här laget också vara rejält blöta. Benen kändes tunga med allt vatten som tyngde ned byxorna. Vid det här laget var jag glad att jag kommit halvvägs och i alla fall var på väg hemåt.

Mascaran var överallt i ansiktet men inte på ögonfransarna. Det var nog ingen vacker syn denna mittilivetkvinna som kämpade sig fram i ösregnet. Men jag gjorde det! Inget jag planerar att göra om på ett tag men i alla fall. Och kan jag springa i de förutsättningarna som var denna kväll så har jag svårt att hitta ursäkter vid bättre tillfällen.

Det som inte dödar det härdar!

Träningsdagbok v 12

Den här veckan har det varit lite småstressigt att få till träningen. Känt mig lite kluven och sliten mellan flera behov vissa dagar. Också haft lite problem med kroppen under veckan. Idag har jag t ex nackspärr. Valde bort träning på fredagen för att kroppen, knoppen och andra aktiviteter sa ifrån. När maken sprang iväg själv så fick jag lite ångest. Behöver träna på att tillåta mig vilodagar och komma igen nästa dag istället. Ser jag på saken på det sättet så var fredagen en mycket bra träning på detta. Har fått till två längre joggingrundor denna vecka. Målet var en så jag är nöjd. V 12

• Mån: Promenad 45 min.


• Tis: Joggingrunda 6,5 km.


• Ons: Promenad 1h 15 min.


• Tors: Zumba 1h 10 min.


• Fre: Vilodag!


• Lör: Joggingrunda 8 km.


• Sön: Promenad 1h 10 min.

Första grillen

Avnjutit den där första grillmiddagen för året. Den där som smakar så där utöver alla de som kommer därefter. Just bara för att det är den första för säsongen. Tre olika maträtter som grillades eftersom vi är en familj med blandad kost. Kyckling till killarna. Lax till mig som är halvvegetarian och qournfilé till dottern som är helvegetarian. Men tillbehören var de samma till alla. Mums!

Måste beundra maken i alla fall som rengjorde grillen. (Jag skulle aldrig vilja ta tag i den uppgiften med gamla grillrester från förra året, kanske t o m från året före det. Då hade jag hellre köpt en ny.) Han passade också på att skruva åt lite skruvar så den skulle bli mer stadig. Så nu är grillen redo, smaklökarna förväntansfulla och grillsäsongen 2011 invigd.

Kinda Gospelkör

Varit på körövning med min härliga kör. Tog lite nya bilder för att uppdatera vår sida på Facebook. Musik ska byggas utav glädje. Av glädje byggar man musik......
Idag fick vi till lite rörelser såsom en riktig gospelkör ska. Så vi utvecklas hela tiden. Vi hoppas på ett bra framträdande på Liveaid-konserten i Kisa kyrka den 5/4.

Träningskompis

Visst går det lite lättare att få till träning och till och med överraska sig själv ibland om man har folk som stöttar en i sin närhet. Jag har fått en ganska bra träningskompis i min egen man. Vi börjar komma upp i den där åldern när kroppens förfall startar på riktigt och olika negativa inslag i vår hälsa gör sig påminda. Därför har vi båda ryckt oss själva i kragen på olika sätt. Vi inser att det inte finns några genvägar till bättre hälsa än att själva försöka förebygga ytterligare försämringar. Vi är inga fanatiker men försöker i alla fall få till det med mer träning och bättre kosthållning. Vi använder oss inte av exakt samma metod utan vi går lite olika vägar.

Det som ändå känns bra är att befinna sig på samma våglängd i detta. Hälsan är högprioriterad och därmed t ex en sån sak som motionen. Ikväll hade jag tänkt mig en långpromenad eftersom jag kände mig lite hängig igår. Maken var däremot inställd på en joggingrunda ihop. Så efter att tillsammans ha fixat middag åt familjen (själva åt vi senare) så stack vi iväg på en 7 km runda. Vi klarade att hålla ungefär samma tempo och höll ihop hela vägen från start till mål. Ibland var maken mer alert men i nästa var det jag som drog upp tempot. Jag är nöjd efter att ha genomfört mer än jag trodde var möjligt denna kväll. Tack vare min stöttande och peppande make. Så Tack Bernt för att du finns vid min sida till och med under joggingrundan!

Pigg igen

Efter att ha jobbat klart med allt i hemmet igår så intog jag en stor mugg med "Villinteblisjukdryck". När jag känner att nåt är på gång så brukar jag blanda till lite av vad jag har hemma. Igår blev det en blandning av te, pressad citron, färsk ingefära och vitlök, honung och gin (i brist på konjak som ska vara det bästa). Smakade helt OK. Medicin ska inte vara för gott. Läste en stund i min bok när jag drack denna mirakelkur. Gick sen och la mig en stund på spikmattan och somnade 21:05.

I morse vaknade jag vid 5-hugget innan klockan ringde. Kände mig pigg och utvilad. Yrsel, sveda i halsen, trötthet, ont i muskler och leder, ja allt som jag igårkväll kände, var som bortblåst. Tidig kväll och mirakeldryck kan varmt rekommenderas. Men du måste ta tag i problemet direkt. Det hjälper inte om det redan brutit ut nån smeta. Möjligtvis kan det förkorta sjukdomstiden.

Dessutom skiner solen idag och det är riktigt varmt och behagligt redan på morgonen. Bara det gör att humöret stiger. Let the sunshine in!

Vilokväll

Står i ett stekos. Fick för mig att använda en del av potatisförrådet till att göra dagens middag. Det fick bli raggmunk. Dumt av mig egentligen. För idag är jag tröttare än vanligt, känner till och med av lite yrsel och sveda i halsen. Borde nog tagit det lugnt istället.

Håller på med de sista laggarna och ska försöka att göra klart allt jag måste samt delegera lite uppgifter till andra familjemedlemmar. En dusch på det för att få bort stekoset som sitter i överallt. Sen får det bli pyjamas och tidig kväll. Absolut ingen träning.

Visst ja! Det är visst lite tomt i kylen. Måste bara handla lite först och sen var det det där med......... Pust!

Träningsdagbok v 11

Har varit ganska mycket omkring mig denna vecka så det skulle ha varit lätt att hitta ursäkter för att INTE träna. Dessutom kom ett snöfall på 10-15cm i fredags som ställde till den planerade träningen. Med tanke på det så är veckans resultat bra.

Träning v 11:

Mån: Promenad 1h 15min.
Tis: Promenad 45 min. Joggingtur c:a 5km.
Ons: Promenad 45 min.
Tors: Zumba 45 min.
Fre: Zumba 1h 15 min.
Lör: Promenad 30 min.
Sön: Joggingtur c:a 6,5 km.

Hemmet i dagsljus

Idag har det varit en solig och härlig vårdag. Nästan obarmhärtigt ljust till och med. Eftersom det ligger nysnö ute efter gårdagens kraftiga snöfall så blir ljusfenomenet extra starkt reflekterat. Fick dra ned markiserna och öppna fönstren och släppa in lite frisk vårluft i hemmet.

Samtidigt som jag förstås ser de skitiga fönstren och en och annan dammtuss mer så ser jag också mitt hem med nya ögon. Jag bor ju ganska fint egentligen och med allt dagsljus som kommer in i mitt öppna kök med tillhörande rum så inser jag det ännu mer. Så här såg matbordet ut till middagen.

Känns så där vårligt härligt!

Shoppingkvinnan

Kan inte rå för det men jag är en kvinna av min tid och att shoppa loss ger ibland en riktig energikick. Fick ett presentkort när jag fyllde plus hade en värdecheck på samma affär så idag fick det bli en promenad dit. Jag hade inte tänkt igenom vad jag behövde och ville ha men funderade när jag väl stod där. Och naturligtvis fick jag lägga till en hel del egna slantar för allt som kom med i kassarna hem.

En ny vårjacka/trenchcoat/parkas var bara ett måste. Och just denna skrek på galgen. Kom och köp mig. Vi skulle bli ett fantastiskt par. Fick denna fina scarves av dottern i födelsedagspresent.

Sen har jag köpt lite andra bra basplagg och blusar/kortare tunikor som kändes helfräscha. Nu längtar jag ännu mer efter våren. Nu är jag redo med lite smalare midja och fina vårkläder.

Bara lite kuriosa kring köpet av den rosarutiga blusen. Jag stod i affären och höll på att bryta ihop eftersom de upprullade ärmarna satt så hårt på mina "feta" armar. "Men sååå tjocka armar har du faktiskt inte sa den snälla expediten. Det här var lite konstigt." Fick ge upp den eftersom det satt så hårt så jag fick röda strimmor på armarna. Gick vidare till fiket där caféexpediten hade just samma blus på sig som jag var för fet om armarna för att kunna ha. PÅ henne satt den löst och fint på armarna. Jag var tvungen att säga som det var och hon skrattade direkt igenkännande. "Du det är bara att knäppa upp knappen." Så enkelt alltså. Och varken jag eller nån av expediterna på klädaffären hade tänkt på det. Sprang naturligtvis tillbaka och köpte den. Och med knapparna uppknäppta upplever jag inte alls att jag har några feta armar. Tänk så lätt vissa saker kan lösa sig ibland.

Hektisk men bra dag

Idag har jag haft en fullproppad arbetsdag. Knappt hunnit kolla min jobbmejl ens, än mindre ringa de där telefonsamtalen jag hade planerat och lunchen fick jag kasta i mig. Ändå har jag jobbat längre än vanligt. Så nu är jag trött, verkligen trött på riktigt.

Men dagen har varit toppen. Fått kontakt med flera nya anhöriga. Haft en av mina härliga grupper. Funnits med i ett sammanhang med massor av härliga personer. Jag har nämligen påbörjat en studiecirkel med annan personal i vår förvaltning och det var en bra sammansättning i gruppen. Vi har en också en toppenledare och redan första tillfället gav massor med positiva kickar. Och jag njöt verkligen av flera skäl men kanske mest av att vara en del i ett sammanhang. KASAM är viktigt och nåt jag ibland saknar i mitt nuvarande jobb.

Födelsedag mot sitt slut

Sitter med ett glas rött och avrundar min födelsedag. Haft en bra dag. Blivit firad av familjen och mina och makens föräldrar under kvällen. Bjöd på matpajer med tillbehör samt en kopp kaffe med praliner till det. Går min egen väg som vanligt. Provade lite andra ingredienser i pajerna än de jag brukar och använde inte recept. Sammansättningen blev ändå bra. Några personer vid matbordet tittade och frågade efter kaffebrödet och tårtan men tji fick dom. En pralin sen kan man vara nöjd med sötsaker för lång tid framåt. Men varför göra som man alltid gör? Roligt att bryta invanda mönster.

Har fått så mycket fint. Alla tre barnen hade verkligen ansträngt sig. Och maken hade köpt en ny klubba jag tydligen saknade fast jag inte visste om att jag saknade en sån. Lite nya bollar och en liten golfweekend fick jag också. Så nu börjar det klia i golffingrarna. Av våra föräldrar fick jag fina bra att ha saker.

Dessutom har jag fått sms, facebookgratulationer, telefonsamtal (till och med skönsång av svågern som fick mig att le 1 timme efteråt) och några vykort. Säga vad man vill om sociala medier men när man fyller år så har man en hel del vänner. En bra 44-årsdag går mot sitt slut. Tack alla som förgyllt min dag på ett eller annat sätt.

För sent för ett träningspass?

När på dygnet är det försent för ett hårdare träningspass? Givetvis individuellt för varje person. Jag hör till dom som inte kan träna för sent på kvällen för då kan jag inte sova. Lyckohormoner springer omkring i min kropp och ger abslout inga signaler om att det är dags att slagga. Har även svårt att timmarna före jag ska sova arbeta med något vare sig det är jobbrelaterat eller något jag grejar med hemma. Bäst funkar det om jag i lagom tempo styr över på mer lugna aktiviteter. Då somnar jag och har en bra sömn.

Ikväll har jag grejat med mat tills imorrn. Jag fyller år och ska ha lite middagsgäster förutom familjen. Kommer hem straxt innan gästerna så därför var det tvunget att förberedas dagen innan. Kände suget medans jag jobbade i köket. Suget efter att ta ut mig i ett lite hårdare träningspass. Men samtidigt var jag dyngtrött och klockan mycket. Kom iväg på en 5-km runda vid kl 20:15 och det var hur skönt som helst. Precis vad jag behövde. Känner mig så nöjd och belåten både i kropp och själ. Om jag sen får nån sömn återstår att se.

När man minst anar det

Idag har jag varit iväg på några olika möten. Det sista var ett föreningsmöte som jag var spontant inbjuden till. En förening med aktiva människor i och som jag inte förväntat mig nåt speciellt av. Jag "visar upp mig" och informerar om att jag/anhörigkonsulenten finns och att kommunen har en hel del andra stöd för anhöriga. På olika möten får jag lägga ribban olika för det jag säger beroende på vem jag informerar för. Oftast har jag också väldigt begränsat med tid.

Vissa såna informationsmöten tror jag ska generera i en stor mängd anhöriga som hittar fram till mig. Dessa möten som verkar så lovande med nickande åhörare som är intresserade på olika sätt generar oftast inte alls i massor av nya kontakter. Det visar sig att jag behöver ge informationen flera gånger till samma grupp innan det händer nåt.

Andra, som mötet idag, har jag inga särskilda förväntningar på. De flesta av mina informationsmöten är nog så. Jag vet att nånstans leder ändå min information fram till att någon anhörig kommer ett steg närmare att våga och vilja ta emot stöd. Så långt senare kan det leda fram till en kontakt även om det inte sker direkt. Ju fler som vet om det och ju fler som får höra talas om att anhörigstöd finns och egentligen är helt självklart för att orka, ju fler anhöriga söker stöd.

Men sen kan möten som det idag också visa sig vara ett riktigt lyckokast. Förutom att få chansen att vara med i massor av trevliga sammanhang så kan det bli som idag då jag på endast ett möte fick kontakt med flera stycken nya anhöriga. Nya för mig och kommunen alltså. Inte nya som anhörigvårdare för det hade de varit i en herrans massa år. Utan alla dessa anhöriga skulle vården i Sverige kollapsa. De gör ett beundransvärt jobb och jag är glad om jag kan göra deras liv lite lättare om så bara för en stund.

För tidigt att snacka god vana?

På ett vis är det säkert det. Ibland brukar en del livsstilsmagasin ändå skriva att det tar ungefär 90 dagar att skapa en ny vana. Eller att om man gör en sak 16 gånger sen har det satt sig som en vana. Nu tror jag inte att det är så enkelt. Vissa saker, som t ex för mig att sluta äta snabba kolhydrater, kan man få kämpa med hela livet från och till utan att det helt blir en vana.

Hur det är så har mitt motionerande just i detta nu blivit en vana. Det står liksom överst på min prioriteringslista. När och hur ska jag få till min motion idag? Aldrig: Undrar om jag ska få till nån motion idag?

Jag känner att jag mår så mycket bättre. Visst kan jag ha lite ont här och där i min mittilivetkvinnakropp. Men absolut mindre ont än om jag inte skulle träna.

Hinner också med att göra mer trots att motionen tar mycket tid. Får liksom mer energi över även till annat. Tror också att det har med bättre planering att göra. Eftersom jag är så strukterad när det gäller motionen så blir jag det med annat också. Det spiller liksom över positivia egenskaper på flera områden i livet.

Trivs också bättre och bättre i min kropp igen. Drar inte runt på samma hösäck längre. Utan denna kropp är mer upprätt och stolt i hållningen. Kommer liksom på mig om jag nån gång sjunker ihop. Att kunna klappa sig på en allt plattare mage är inte fel det heller.

Sist men inte minst måste jag ändå lyfta det psykiska välmåendet. När jag motionerar som nu så känner jag mig mer glad, pigg, stark och lösningsfokuserad än på mycket länge. Bättre berusningsdrog eller uppåttjack finns liksom inte.

Jag hoppas verkligen mina förbättrade motionsvanor kommit för att stanna. För den kvinna som jag är nu är liksom mera jag. Känner mer igen mig i henne än den där trötta hösäcken med smärtproblem som jag under flera år fått dras med.

Träningsdagbok v 10

Har varit flitig i veckan som gått. Motionerat i någon form varje dag. Till sist blev en joggingrunda också av, 5 veckor sen jag sprang sist. Har väntat på att få till joggingen istället för längdskidåkning. I helgen har jag också gått ordentligt raska promenader med joggingskorna på fötterna. Skönt när is och snö i stort sett är borta där jag ska gå. Med vettiga skor kan jag ta ut stegen så mycket bättre.


v 10

MÅNDAG: Promenad 1,5 h, Fys 30 min
TISDAG: Promenad 50 min, Zumba 1h 15 min
ONSDAG: Promenad 1 h
TORSDAG: Zumba 1 h 20 min
FREDAG: Joggingrunda c:a 5 km
LÖRDAG: Rask långpromenad 1 h 10 min
SÖNDAG: Rask långpromenad 1 h

Äta ensam ute

Igår hade jag ingen lunch med mig och fick för mig att gå ut och äta. Firade att det var fredag. Hade jobbat på bra med saker som tog lite energi på fm så jag ville liksom unna mig nåt gott. Nu jobbar jag ensam och hade inte bokat nån date med nån annan så jag fick gå själv. Men jag lät inte detta faktum hindra mig. Gick till den restaurang jag ville och åt en god lunch bestående sushi och vegetariska vårrullar mm.

Hur det är så känns det lite suspekt att gå ut själv. Alla andra satt i sällskap. Det är liksom inte kutymt att gå ut ensam. Inte ens till lunchen. I såna fall går man till Mc Donalds eller nåt liknande. Jag satt där och njöt och sträckte på mig. Hade ett av de bästa borden. Tog till och med en kopp kaffe på maten i godan ro. Föreställde mig att jag var en framgångsrik kvinna som jobbade på resande fot och som tog en lunch innan mötet i denna stad. Mätt och belåten gick jag sen och fortsatte med mina telefonsamtal.

Envis, modig och målmedveten jobbar jag med mina hinder. Om man vill något så får man inte vara för bekväm och då hjälper inga ursäkter. Det är bara att hitta lösningar och sätta sig över andras och framförallt sina egna blockeringar.

Arbeta hemifrån

En ynnest! Ja att nån gång ibland kunna få jobba hemifrån. Igår tog jag mig en sån dag eftersom inga möten var inplanerade under hela dagen. Däremot hade jag skriv- och telefonarbete inplanerat. Dessutom jobbar ju ändå ensam så varför inte lika gärna byta från mitt skrivbord på kontoret till köksbordet hemma?

Under arbetsdagen var jag väldigt strukturerad och hann med massor. Kände mig jättenöjd med allt jag hade gjort. Åt restlunch med maken och arbetslösa sonen vid samma köksbord men i andra änden. (Mina papper och datorn tog nog upp 3 platser.)

Att slippa resorna för en dag gav mig extra tid och energi. Därför hann jag med att städa av lite redan igår kväll innan jag gick iväg på ett möte vid kl 19. Annars brukar den uppgiften finnas kvar till helgen tyvärr. Så det är med skön känsla jag idag är tillbaka på jobbet. Fredag. Laddad med energi även idag. OCH hemma väntar ett nystädat hus på att ta hand om mig.

Rastlös

Länge sen jag hade en riktig släng av rastlöshetssyndrom. Men ikväll känner jag av den lite i alla fall. Nån oro i kroppen och nåt försöker den säkert säga mig även om jag inte vet vad. Det bästa botemedlet är att göra nåt och gudarna ska veta att det finns att göra om jag vill. Men vill jag stryka, städa i källarutrymmena, putsa i köket, ta hand om mina fötter, läsa en bok, ta beslut om semestern eller nåt annat på detfinnsattgöralistan? Svar: NEJ!

Tror det kan vara lite träningsabstinens. Har inte kört nåt hårt pass idag. Kroppen måste ju få vila lite och få chans till återhämtning. Tyvärr har jag nog blivit lite beroende. Sämre droger finns förstås. Tröstar mig med att jag får träna mer imorgon. Längtar! Och till dess får jag fasen ta tag i nåt annat. Kanske slöa lite i tv-soffan kan vara värt att prova?

Vårsol

Vilken dag i vårsol så härlig.

Kvinnornas och semlornas dag.

Ändå jag är nog lite besvärlig.

Humöret ok men trött är jag.

Det kom efter bulle så stor.

Plötsligt slog paltkoman till.

Men en gång om året jag faktiskt tror

man måste inta en semla fast man ej vill.

Nu har jag firat färdigt för denna gång.

Konstaterat att fikabröd inte är bra för mej.

Men till vårsol, snödroppar och fågelsång.

Till dessa, jag aldrig nånsin säger nej!

Ljuspunkter

Jag skulle kunna välja att se livet från den mörka och jobbiga sidan. Lovar att jag skulle kunna rabbla upp massor av saker i mitt liv så att ni skulle hålla med om att jag inte har det så lätt. Jag är ju ändå en människa och det är synd om människorna som Strindberg en gång skrev.

Men trots vissa infall av melankoliska inslag i mitt sinne så har jag i alla fall intentionen att försöka se livet från den ljusa sidan. Idag väljer jag att lyfta upp några sådana.

• 17 stycken personer har hittills klickat på gillaknappen på min status på facebook idag och därför haft en speciell plats i mitt hjärta. Tack till er!


• Haft en arbetsdag med bra och lagom flyt.


• Träffat min granne som betyder mkt för mig. Det är konstigt grannar och allt men vi har inte setts på många veckor. Att då få en stund tillsammans är stort mitt i vardagen.


• Fått middagen serverad av de "vuxna" barnen när vi kom hem från jobbet. Utan att jag ringt hem och tjatat, guidat och förmanat. Toppen!


• Gått en promenad med dottern. Lite tid på tu man hand kan vara en riktig guldkant.


• Träffat mina föräldrar en stund och jag är så tacksam. För att de har gett mig livet. För att de fortfarande finns i detta liv. För att de är de. Min mamma och pappa. Med all livserfarenhet och minnen från helt andra tider.


• Att maken överraskade mig med att göra en liten fruktsallad till mig. Inget jag hade räknat med. (Har nog aldrig hänt förr.) Det brukar vara jag som skär fruktsallad till familjen.


• Att min spikmatta och min bok väntar på mig. Ska pussa maken godnatt och tacka för kvällsmaten. Det är verkligen inte synd om mig..........

Träningsdagbok v 9

I avvaktan på den riktiga våren då jag kan börja springa så har utomhusaktiviteterna bestått av promenader. Lite mer pulshöjande träning har jag fått genom egna zumbapass framför tv´n. Till detta lite fysövningar. Besväras av lite smärta i ryggslutet samt är lite stel på andra ställen. Kommer nog behöva lägga till lite rörlighetsträning nästa vecka.

V 9

Mån: Promenad 1 h, fysövningar
Tis: Promenad 1h 30 min
Ons: Promenad 30 min, zumba 45 min, fys 30 min
Tors: Promenad 50 min
Fre: Zumba 1 h 30 min
Lör: Promenad 1 h 20 min
Sön: Promenad 1 h 20 min

Bra helg hittills

Förutom besvärande ryggvärk så har jag haft en bra helg hittills. Det bästa ändå är att helgen ännu inte är över. En helg blir så lång när man är ute på lokal eller fest en fredagkväll.

Vi hade inga problem att hålla oss vakna i fredags. Det var ju annars nåt jag var orolig för. Just det där att hålla sig pigg, vaken och på humör fram till kl 21:30 så där. En fredag. Men det gick som sagt bra. Kom iväg till Folkets Hus och fick massor av energikickar. Saknade många trevliga människor som brukar gå ut men träffade också flera stycken som liksom vi hade kommit iväg på denna trevliga musiktillställning. Musiken gav hur mycket energi som helst. Som vanligt var jag tillsammans med massor av andra uppe och dansade loss till härliga rock- och blueslåtar.

Så igår hade jag lite sovmorgon till 8-hugget i alla fall. Gick en långpromenad (lite lugnare pga ryggen) i solskenet med min älskade. Städade mitt skitiga hus. Hade en avkopplande kväll med bastu, kräftor och hyrfilm. Vi såg Tusen gånger starkare, en bra och tänkvärd film som alla borde se med sina tonåringar.

Idag ser ut att bli en lika fin dag. En dag man blir glad och hoppfull av. Jag har bestämt mig för att laga en riktig söndagsmiddag och hoppas att få träffa hela familjen med alla mina barn till maten. Ännu vet jag inte om det blir så. Men som sagt idag är en hoppfull dag med sol ute och i hjärtat. Jag tror på våren.....................

Hallå ge mig lite energi

Nu har jag ganska OK med energi. Eftersom jag har mitt hälsoår så äter jag hyfsat, tränar mer än hyfsat och har inte varit sjuk eller dragits med massor av smärta på hela året hittills. Försöker också tänka positivt. Aktar mig för vissa mentala fällor, som t ex att hamna i fällan att lägga ansvaret utanför mig själv på det som sker och inte sker. Men ibland är det svårt.

I mitt ensamma jobb är det jag och jag och jag som får kämpa på med alla arbetsuppgifter och frågor i stort sett helt på egen hand. Får inte så mkt draghjälp. Dessutom är jag ensam. Försöker givetvis att finnas med i lite olika sociala sammanhang men jag har ju ingen egen jobbarkompis. Ingen som undrar var jag är om jag är sjuk. Ingen som kommer in några minuter för att byta några ord. Jag ger och jag ger av mig själv ibland blir det lite obalans. Jag känner att jag inte vill förändra mig som person och ge mindre. Vill gärna säga den där kommentaren som får en människa att bli varm inombords nån timme. Se att jag fyllt på energin för just henne eller honom en stund. Det kommer man långt på själv. Men fasen. Ibland behöver man just den kommentaren själv också.

Ikväll hade jag en liten förhoppning om att bli bortbjuden på förfest eller nåt. Det är ju trevlig musikfest på Folkets Hus och jag vill gå men tror jag kommer bli fredagsslö om jag inte har lite skoj innan. Vanligtvis brukar det vara vi som ordnar dessa förfester men just ikväll kanske nån av alla som varit hos oss kunde gjort det istället. Men tyvärr. Ingen påfyllning där heller.

Tur att jag fyllt på med egen energi genom ett zumbapass på 1,5 timme. Säger också till mig själv att Cissan du är en fantastisk kvinna och bra som du är och dessutom har du gjort ett toppenjobb den här veckan. Ska ta mig en dusch, göra mig iordning, få i mig nåt käk och bjuda mig och mannen i mitt liv på nåt gott att dricka. Sen får vi se om vi kommer iväg till Folkets Hus. För väl där kommer säkert min energi fyllas på som bara den.

Zumba lite

Har man som jag satt upp som mål att jag ska träna en hel del, ja minst 5 av 7 dagar i veckan och med varierad och rolig träning, då har man en utmaning som heter duga. Varje dag måste jag planera och ladda för träning i någon form. Just nu är jag i en mellanperiod vad gäller utomhusträning. Det blir promenader eftersom åka längdskidor inte längre funkar och jogging inte ännu funkar. Men snart, om jag inte blir mer förkyld, kan jag ta på mig löpardojorna och springa ute i friska luften. (Och om några månader kan jag spela golf igen, jippi!)

Så ikväll fick det bli ett zumbapass framför tv-apparaten. När jag ändå är igång och omklädd så körde jag ett hårt fyspass på det. Har nu med darrande händer intagit en middag som innehöll en del snabba kolhydrater också. Men är det nån gång det är OK är det väl efter ett pass på 1,5 timme?

Precis efteråt. Utpumpad!

Mars = vårmånad?

Första mars idag. Låter väl lite hoppfullt ändå? Redan i februari hördes folket gnälla över att nu får väl ändå våren snart komma. Men februari tillhör faktiskt vintermånaderna medan mars ändå kan gå som vårmånad enligt mig. Och visst börjar jag också längta och vänta efter våren.

Därför väljer jag att leta vårtecken och om man anstränger sig så finns det hopp.

- Ljuset. Idag har det visserligen varit en grå dag men det är ljust allt längre varje dag.

- Värmen. Kanske är det bara tillfälligt men kring nollan är ändå mer åt rätt håll än minus 20.

- Fågelkvitter. Jo men visst har du också hört dem? De sjunger och DE verkar i alla fall övertygande om att våren är på gång.

- Förälskelse. Finns folk runt omkring mig som är så där vansinnigt nyförälskade som man bara kan bli på våren.

- Längtan. Den gör sig påmind min längtan efter det som komma ska. Just nu är det kanske som en torsdag och man har allt det härliga framför sig. Snart är det fredag och då ska jag njuta.

- Hundbajs. Det som göms i snö. Jo de börjar titta fram nu igen. Ett säkert vårtecken!

- Sommarplanering. Inte för att vi själva är ute i god tid och planerar men nu börjar det vara dags att lägga in om sommarsemestern och folk har redan bokat resor och stugor.

- Stora vårracet. Samma sak här. Gäller inte mig men en trend som jag kan se på folks status osv är att vårstäda, ta sticklingar och plantera om blommor.

Så visst är våren på gång. Idag frågade maken t o m vad jag önskar mig när jag fyller år. Jag fyller i mars om några veckor närmare bestämt och jag minns min barndoms födelsedagar (minnet har en förmåga att sålla vad man vill minnas). På min födelsedag var det alltid vår???? Oftast började våren då. Jag sprang i träskor hemma på gatan och jag hoppade rep, twist och cyklade i en fladdrande t-shirt. Så snart så. Here comes the spring!!!!!!